I dagens värld har Salonga nationalpark blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en bred publik. Från dess inverkan på samhället till dess inflytande på det personliga planet har Salonga nationalpark väckt ändlösa debatter och forskning som försöker förstå dess sanna innebörd och omfattning. Med teknikens framfart och globaliseringen har Salonga nationalpark fått ännu större relevans och genererat debatter och reflektioner inom olika områden som politik, ekonomi, kultur och miljö. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna och perspektiven relaterade till Salonga nationalpark, och analysera dess betydelse idag och dess framtida projektion.
Salonga nationalpark | |
![]() Bonobo (dvärgchimpans) | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 1°45′55″S 21°29′50″Ö / 1.76528°S 21.49722°Ö |
Land | Kongo-Kinshasa |
Region* | Afrika |
Data | |
Typ | natur |
Kriterier | vii, x |
Referens | 280 |
Historik | |
Världsarv sedan | 1984 (8:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Salonga nationalpark (franska: Parc National de la Salonga) ligger i Kongo-Kinshasa och är Afrikas största tropiska regnskogsreservat.
Den ligger i provinserna Tshuapa (huvuddelen), Mai-Ndombe, Kasaï och Sankuru, i den centrala delen av landet, 700 km öster om huvudstaden Kinshasa.[1]
Parken är hem för många endemiska och utrotningshotade arter såsom dvärgchimpans, skogselefant och Zairepåfågel.
Salonga nationalpark är sedan 1984 ett världsarv. På grund av den snabbt minskade populationen av vita noshörningar sattes parken redan från början upp på Unescos lista över hotade världsarv. Efter att ett antal olika åtgärder satts in har populationen lyckligtvis återhämtat sig något. Därför lyftes Salonga från denna lista 1992. Stabiliteten i landets östra delar har dock försämrats vilket ledde till att parken åter blev upptagen på listan över hotade världsarv 1999. I Salonga nationalpark växer i huvudsak städsegrön lövskog.[2]
|