Sakramentshus

I dagens värld har Sakramentshus blivit ett ämne av ständigt intresse för samhället. Sedan starten har Sakramentshus fångat människor i alla åldrar och bakgrunder, skapat debatter, diskussioner och reflektioner. Med tiden har Sakramentshus visat sin relevans i olika aspekter av det dagliga livet och visat sitt inflytande inom kultur, teknik, politik, utbildning och många andra områden. Det är uppenbart att Sakramentshus fortsätter att väcka ett unikt och speciellt intresse hos människor, vilket återspeglar dess bestående inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och tillvägagångssätt på Sakramentshus, för att bättre förstå dess betydelse och betydelse i vår värld idag.

Sakramentshus i basilikan Santi Quattro Coronati i Rom.
Sakramentshuset i Lagga kyrka i Uppland.

Ett sakramenthus, även sakramentsskåp, är en förvaringsplats för sakramentet, den konsekrerade hostian, det vill säga det nattvardsbröd som välsignats.[1] Det kan vara ett löst eller väggfast skåp i kyrkans kor, ofta utformat som ett litet torn.

Skåpet betecknas även tabernakel vilket begrepp även nyttjas för den på altardisken stundom anordnade uppsats, i vilken ett förvaringsrum finns för det heliga brödet (hostian), och som i sin ordning ofta tjänar som fotställ för ett krucifix.

Referenser

Noter

  1. ^ Frithiof Dahlby och Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, 1983, ISBN 9152602974