I dagens värld har Süleymaniyemoskén blivit ett ämne av stor relevans och intresse för många människor. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess inflytande på arbetsplatsen eller dess betydelse för personlig utveckling, har Süleymaniyemoskén fångat uppmärksamheten hos en bred publik. När vi fortsätter att gå framåt in i 2000-talet verkar intresset och nyfikenheten för Süleymaniyemoskén bara öka, vilket leder till att vi utforskar och förstår alla aspekter relaterade till detta ämne ytterligare. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika aspekterna av Süleymaniyemoskén, analysera dess relevans i olika sammanhang och utforska dess inverkan idag.
Süleymaniyemoskén Moské | |
![]() | |
Religion | islam |
---|---|
Läge | |
Land | Turkiet |
Administrativ enhet | İstanbul och Fatih |
Byggnadsspecifikationer | |
Arkitekt | Mimar Sinan |
Stil | Ottomansk arkitektur |
Uppförd | 1550 |
Uppkallad efter | Süleyman I |
Redigera Wikidata (för vissa parametrar) |
Süleymaniyemoskén (på turkiska Süleymaniye Camii) är en moské i Istanbul uppförd 1550–1557 efter ritningar av den osmanske arkitekten Mimar Sinan på order av sultan Süleyman I. Det är den största moskén i Istanbul och ett välkänt turistmål.
Süleyman I påbörjade år 1550 byggandet av moskén. Han upplät en rymlig plats norr om den gamla seraljen och ställde till byggmästarens förfogande flera gamla kyrkor och diverse antikt material. Förgården blev rikt utsmyckad, särskilt genom en persisk praktportal i moskéns huvudaxel vid den fjärde av dess flyglar. Vid förgårdens hörn reser sig de fyra minareterna. Den treskeppiga huvudbyggnaden kröns av en väldig, av fyra kvadratiska pelare uppburen kupol som är fem meter högre än den motsvarande på Hagia Sofia.
Alla väggar och pelare i moskéns inre är panelade med brokig marmor, och fondväggen med mihraben är utsmyckad med persiska fajansplattor. De nio fönstren på denna vägg målades av den mest berömda dåtida glasmålaren, Serkosh Ibrahim.
|