I den här artikeln kommer vi att utforska vilken inverkan Södermanlands runinskrifter 363 har haft på det samtida samhället. Södermanlands runinskrifter 363 har blivit ett ämne av växande intresse de senaste åren, eftersom dess inflytande täcker olika områden i det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Södermanlands runinskrifter 363 skapat debatt och kontroverser, samt drivit på betydande förändringar i hur människor uppfattar och upplever världen omkring dem. På dessa sidor kommer vi att analysera de olika aspekterna av Södermanlands runinskrifter 363 och undersöka dess konsekvenser för kultur, politik, teknik, ekonomi och människors personliga liv. Med hjälp av ett multidisciplinärt tillvägagångssätt försöker denna artikel belysa den djupgående inverkan Södermanlands runinskrifter 363 har haft på det moderna samhället.
Södermanlands runinskrifter 363 | |
Runristning | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Södermanland |
Län | Södermanland |
Kommun | Eskilstuna |
Socken | Tumbo |
Plats | Tumbo kyrka |
Koordinater | 59°25′34″N 16°20′21″Ö / 59.42623°N 16.33927°Ö |
Kulturmärkning | |
Fornlämning | |
- FMIS beteckn | Tumbo 43:2 |
Tillkomsttid | V |
Signum | Sö 363 |
Stil | KB |
Information från FMIS samt Samnordisk runtextdatabas. |
Södermanlands runinskrifter 363 är en runsten i Tumbo socken i Södermanland, som fram till 1931 utgjorde en grundsten i markytan under Tumbo kyrkas absid. Den hade upptäckts 1930 och togs året efter fram och restes vid infartsvägen till kyrkan, mitt emot Sö 362. Den är utförd av samma mästare som Sö 84, Sö 85 och Sö 362. Stenens höjden är 204 cm varav 150 cm ovan markytan, och bredden 75 cm. Själva ristningens höjd 130 cm. Ristningen är både tydlig och väl bevarad. Stenen uppges i Sveriges runinskrifter vara av grovkornig gnejs, medan Fornminnesregistret anger ljusröd granit, något som också torde stämma bättre med fotot.
Translitterering av runraden:
Normalisering till runsvenska:
Översättning till nusvenska: