Sällskapshund
I den moderna världen har Sällskapshund fått stor relevans inom alla samhällssfärer. Dess inverkan återspeglas i människors liv, på det ekonomiska, politiska, kulturella och tekniska området. Sällskapshund är ett ämne som inte lämnar någon oberörd, vilket skapar debatt, reflektion och handling kring det. Genom historien har Sällskapshund varit en konstant referenspunkt och markerat betydande milstolpar och förändringar i vårt sätt att leva och relatera. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv av Sällskapshund, med syftet att bättre förstå dess inflytande och räckvidd i dagens samhälle.
Sällskapshunden är, till skillnad från brukshundarna (ledarhundar, jakthundar, narkotikahundar med flera), en hund man primärt har som sällskapsdjur.
Även om hundar av alla raser kan fungera som sällskapshundar finns det ändå många raser speciellt framavlade för sällskap. De flesta av dessa återfinns i den internationella kennelfederationen Fédération Cynologique Internationales (FCI) rasgrupp 9. Emellertid torde merparten av alla hundar, åtminstone delvis, kunna betraktas som "sällskapshundar" i den mening att de ses som delaktiga i familjen eller såsom varande en del av ägarens sällskap.
Källor
- Hund, Nationalencyklopedin (läst 2011-04-04)
- Dog (mammal), Encyclopædia Britannica (läst 2009-08-05)
- Renée Willes: All världens hundraser, Bromma 2003, ISBN 91-89090-79-9
- Carl-Johan Adlercreutz: Hundar i världen, Västerås 2006, ISBN 91-534-2870-6
- Bo Bengtson: All världens hundar, Stockholm 1995, ISBN 91-86448-34-X
- Ivan Swedrup: Våra hundar i färg, Stockholm 1974, ISBN 91-20-03355-9
- Carl-Reinhold von Essen (red): Hundboken, Svenska Kennelklubben / Bokförlaget Gothia, Stockholm 1955–1956
- Malcolm Wallerstedt (red): Stora nordiska hundboken, Malmö 1966