Säkerhetsklass (kriminalvård)

I dagens artikel ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Säkerhetsklass (kriminalvård). Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle kommer vi att utforska alla aspekter relaterade till Säkerhetsklass (kriminalvård). Vi kommer att fördjupa oss i dess historia, analysera dess huvudsakliga egenskaper och undersöka dess relevans idag. Säkerhetsklass (kriminalvård) har varit föremål för intresse och debatt i decennier, och det är dags att fördjupa sig i dess innebörd och betydelse. Gör dig redo för en fascinerande resa genom Säkerhetsklass (kriminalvård) och upptäck allt detta tema har att erbjuda!

Säkerhetsklass används inom den svenska kriminalvården för att klassificera myndighetens olika fängelser. De slutna anstalterna delas in i klass 1 och 2 medan de öppna anstalterna bildar den egna gruppen 3.[1]

Klassificeringen hör ihop med riskbedömningar som Kriminalvården gör för alla intagna. Anstalterna i klass 1 utrustas för att klara de mest riskfyllda fångarna, medan andra fångar inte ska behöva sitta säkrare än vad som är nödvändigt.

Det som avgör vilken klassning ett fängelse har är bland annat:

  • Förmågan att motstå rymningar
  • Förmågan att motstå fritagningsförsök
  • Förmågan att hantera ett svårhanterligt klientel

Klassificeringarna är:[2]

  • Klass 1: Hög säkerhet, full bevakning och kontroll
  • Klass 2: Blandad säkerhet, olika grad av bevakning, vissa med murar
  • Klass 3: Saknar direkta rymningshinder

Anstalter enligt nuvarande säkerhetsklasser

Anstalter enligt tidigare säkerhetsklassificering

Tidigare säkerhetsklassificering omfattande betydligt fler klasser enligt systemet A-F:

Källor

  1. ^ Säkerhetsklassificering Arkiverad 6 april 2016 hämtat från the Wayback Machine., Kriminalvården, läst 2016-04-01
  2. ^ Rapport 18:00 (vid 8m51s), SVT, 19 aug 2022.