Röicks

I dagens värld är Röicks ett ämne som har skapat stort intresse och debatt inom olika samhällssfärer. Med den ökande betydelsen av Röicks i vardagen är det viktigt att förstå dess implikationer och konsekvenser för att kunna hantera det effektivt. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Röicks, analysera dess inverkan på olika områden och erbjuda perspektiv som bidrar till att berika kunskapen om detta ämne. Från dess ursprung till dess utveckling idag, fortsätter Röicks att vara ett relevant ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och reflektion.

Röicks
(Reigi)
Roicks
By
Röicks sockenkyrka ligger i byn Pihla.
Röicks sockenkyrka ligger i byn Pihla.
Land Estland Estland
Landskap Hiiumaa (Dagö)
Kommun Dagö kommun
Höjdläge 4 m ö.h.
Koordinater 58°59′56″N 22°31′25″Ö / 58.99888°N 22.52351°Ö / 58.99888; 22.52351
Folkmängd 38 (2011-12-31)[1]
Tidszon EET (UTC+2)
 - sommartid EEST (UTC+3)
Geonames 589067
Läge i Estland
Läge i Estland
Läge i Estland
Läge på Dagö.
Läge på Dagö.
Läge på Dagö.

Röicks (estniska: Reigi, estlandssvenskt uttal: räike) är en by och den historiska centralorten i Röicks socken på norra Dagö i västra Estland.[2][3] Byn ligger i Dagö kommun och landskapet Hiiumaa (Dagö), 137 km sydväst om huvudstaden Tallinn och 15 km väst om residensstaden Kärrdal. Röicks hade 38 invånare år 2011.[1]

Röicks var estlandssvenskarnas centrum på Dagö och före 1781 fanns här omkring 80 svenska gårdar. Röicks är känd sedan 1453 under namnet Renke och bestod av flera bydelar, utanför huvudbyn låg Utanbyn i norr, Bakbyn i väster vid havet och Buskbyn (estniska: Puski) i söder. Estlandssvenskarna hade sedan medeltiden en privilegierad ställning. Den så kallade svenskrätten garanterade dem en bättre juridisk position och en lägre beskattning. Trots motstånd från estlandssvenskarna försämrades villkoren under 1600- och 1700-talet. Motståndet ledde slutligen till att godsherren på Hohenholm sa upp sin "tredskande" bönder år 1781. De svenska bönderna under Hohenholm som också var majoriteten av estlandssvenskarna i Röicks socken deporterades därefter på Katarina II:s befallning till Gammelsvenskby i nuvarande Ukraina. Endast de omkring 60 svenskar som räknades till prästbönderna fanns kvar i Röicks och de nyinflyttade esterna började kalla de södra och västra delarna mot havet för Rootsi, vilket betyder Sverige på estniska. Sedermera bröts denna bydel ur Röicks och kallas än idag Rootsi på moderna estländska kartor.[4]

Söder om Röicks by ligger kyrkbyn Pihla där Röicks kyrka (Reigi Jeesuse kirik) är belägen. Församlingen bildades 1627 av Johannes Rudbeckius, biskop i Västerås. Dagens stenkyrka byggdes mellan 1799 och 1802 och är belägen ungefär där den historiska gränsen gick för den svensktalande delen av Röicks socken i norr. I kyrkan hölls gudstjänst på svenska fram till 1830 och svensk konfirmationsundervisning gavs fram till 1863. Fyra kilometer sydväst om Röicks ligger småköpingen (estniska: alevik) Hohenholm (estniska: Kõrgessaare) som var centralort i Kõrgessaare kommun till 2012 då Dagö kommun bildades i samband med en kommunsammanslagning. På Röicks nordvästra utmarker ligger udden Kootsaare poolsaar som skjuter ut i Östersjön. Udden skiljer bukten Meelste laht i nordost från viken Reigi laht i sydväst.

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

  1. ^ ”PC003: POPULATION BY PLACE OF RESIDENCE (SETTLEMENT), SEX AND AGE, 31 DECEMBER 2011” (på engelska). Eesti Statistika. http://pub.stat.ee/px-web.2001/Dialog/varval.asp?ma=PC003&lang=1. Läst 14 december 2017. 
  2. ^ Reigi hos Geonames.org (cc-by); läst 2017-01-02
  3. ^ Estlandssvenska namn enligt tabell i artikeln om Estland i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 7 november 2016.
  4. ^ Blomqvist, Marianne (2000). Svenska ortnamn i Estland. Ekenäs. sid. 24. ISBN 951-9087-53-2