Ryttare

Vikten av Ryttare i dagens samhälle är obestridlig. Oavsett om det är en viss person eller ett ämne har Ryttare en betydande inverkan på vårt dagliga liv. Genom historien har Ryttare varit föremål för debatt och diskussion, väckt känslor och drivit förändring. I den här artikeln kommer vi att utforska vilken roll Ryttare spelar i våra dagliga liv, såväl som dess inflytande på olika aspekter av samhället. Från dess inverkan på kulturen till dess roll i politik och ekonomi har Ryttare en framträdande plats på världsscenen. Genom att veta mer om Ryttare kan vi bättre förstå världen omkring oss och de krafter som formar vår verklighet.

För byggnadsobjektet ryttare, se takryttare. För hässjeformen ryttare (stackstod), se stackstod.
Ryttare till häst cirka 1900
Ryttarporträtt på Anne de Souvree, 1670-tal. Finns på Skoklosters slott.

Ryttare är en person som rider på en häst. I militära sammanhang har ryttare framförallt funnits inom armén i truppslag som kavalleriet och dragonerna.

Alla kommandon som en ryttare ger hästen vid ridning kallas hjälper. Dessa är skänklar och sporrar, händer, vikthjälper, spö, röst och tungslag. Vid dressyrtävling är inte röst- eller spöhjälp tillåten. Man får inte heller, under själva programridningen under dressyrtävling, berömma hästen, varken med röst eller så kallade "strykningar", ett sätt att med handen stryka hästen på halsen eller över mankammen. Spöhjälp används främst för att förstärka skänkelhjälper, "sidvärts" (bland annat skänkelvikning eller skolorna (öppna och sluta)) eller för att få hästen att bli mer framåt/få mer energi i sina rörelser.

Se även

Källor

  • Kgl Maj:t Ridinstruktion. Stockholms slott den 12 september 1930. Carl Ekman.

Externa länkar