Rysslands herrlandslag i ishockey
Idag ska vi fördjupa oss i ett spännande och relevant ämne som har fångat mångas uppmärksamhet: Rysslands herrlandslag i ishockey. Från dess ursprung till dess inverkan på dagens samhälle är Rysslands herrlandslag i ishockey ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Rysslands herrlandslag i ishockey, från dess historiska bakgrund till dess inflytande på vardagen. Genom en djup och genomtänkt analys kommer vi att försöka förstå den betydelse och innebörd som Rysslands herrlandslag i ishockey har idag, såväl som dess potential för framtiden. Kort sagt, vi kommer att fördjupa oss i en resa där vi kommer att upptäcka rikedomen och komplexiteten i Rysslands herrlandslag i ishockey, med olika perspektiv och tillvägagångssätt för att berika vår kunskap om detta fascinerande ämne.
 Rysslands herrlandslag i ishockey | |
| IIHF:s rankning | 3 (▼ 1) Maj 2018 |
|---|---|
| Coach |  Ilya Vorobyev |
| Matchställ | Röd eller vit tröja med texten "Россия" (Ryssland) |
| Guld | 5 (1993, 2008, 2009, 2012, 2014) |
| Silver | 3 (2002, 2010, 2015) |
| Brons | 5 (2005, 2007, 2016, 2017, 2019) |
| OS-meriter | |
| Guld | 1 (2018) |
| Silver | 2 (1998, 2022) |
| Brons | 1 (2002) |
| Canada/World Cup-meriter | |
| Guld | 0 |
| Silver | 0 |
Rysslands herrlandslag i ishockey representerar Ryssland i ishockey på herrsidan. Ryssland är, tillsammans med sitt företrädarlag Sovjetunionen, världens framgångsrikaste ishockeylandslag med 27 VM-titlar (varav 22 som Sovjetunionen) och 9 OS-titlar (varav 8 som Sovjetunionen/OSS).
Laget ersatte 1992–1993 det då upplösta Sovjetunionen efter en övergångsperiod under namnet OSS som deltog i vinter-OS 1992 och där vann guld. Ryssland spelade sin första landskamp den 12 april 1992, och spelade då 2–2 mot Sverige i Moskva
Rysslands ishockeylandslag kunde under de första åren efter Sovjetunionens upplösning inte dominera den internationella ishockeyn som Sovjetunionen, vilket till stora delar berodde på att de bästa spelarna numera fanns i NHL, och därmed inte alltid var tillgängliga för landslagsspel.
I samband med Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 beslutade sig International Ice Hockey Federation för att stänga av Ryssland och Belarus från allt internationellt spel på obestämd tid.
Ryssland i olympiska spelen
Ryssland 1994 - 2014
1998 vann Ryssland OS-silver i Nagano, Japan, efter finalförlust mot Tjeckien med 0-1 vilket var lagets dittills bästa OS-resultat någonsin.
2002 vann Ryssland OS-brons i Salt Lake City efter förlust i semifinalen mot USA med 2-3 och sedan seger i bronsmatchen mot Vitryssland med 7-2. Förbundskapten ("lagledare") var den gamla storspelaren Vjatjeslav Fetisov. I laget återfanns storstjärnor som Aleksej Jasjin, Pavel Bure, Pavel Datsjuk och veteranen Igor Larionov. Lagkapten var Sergej Fedorov.
I OS i Turin 2006 förlorade Ryssland i semifinalen mot Finland med 0-4, och sedan även i bronsmatchen mot Tjeckien med 0-3, och slutade på 4:e plats. Under turneringen visade Ryssland prov på bra spel. De hade en av turneringens mest uppmärksammade spelare i Aleksandr Ovetjkin.
Det blev ingen medalj vid turneringen 2010, Ryssland förlorade sin kvartsfinal mot slutsegraren Kanada.
I OS på hemmaplan 2014 förlorade Ryssland sin kvartsfinal mot Finland och slutade som femma i turneringen.
Ryska spelare under OS-flagg 2018
2018 deltog inte Ryssland, eftersom landet var diskvalificerat på grund av dopning. Ryska ishockeyspelare spelade under OS-flagg som OAR (Olympic Athletes from Russia) och vann OS-guld i Pyeongchang, Sydkorea, efter finalseger mot Tyskland med 4-3 efter att ha kvitterat till 3-3 med bara 56 sekunder kvar av ordinarie speltid och sedan genom sudden death i förlängningen.
Ryssland i världsmästerskap
Ryssland vann VM 1993 i Tyskland efter finalseger mot Sverige med 3-1. I VM 2002 i Sverige vann Ryssland silver efter finalförlust mot Slovakien med 4-3. I VM 2008 i Kanada vann Ryssland sin andra VM-titel efter en helt magnifik final där de finalbesegrade värdnationen med 5-4 efter sudden death, den stora matchvinnaren blev Ilya Kovalchuks uppvisning. I VM i Schweiz året därpå finalbesegrade Ryssland återigen Kanada och vann sin tredje VM-titel, den här gången blev matchvinnaren Alexander Radulov som med ett av de finaste målen i turneringen slog in 2-1 målet, som sedan kom att bli segermålet, Ilya Kovalchuk motsvarade detta år allas förväntningar och vann MVP-priset.
I VM 2012 i Finland vann Ryssland sin fjärde VM-titel efter finalseger mot Slovakien med 6-2. Ryssen Malkin gjorde sista målet. Två år senare vann Ryssland sin femte och senaste VM-titel i Vitryssland efter finalseger mot Finland med 5-2. Året därpå i Tjeckien vann Ryssland VM-silver efter finalförlust mot Kanada med 1-6.
Profiler
- Pavel Bure
- Pavel Datsjuk
- Sergej Fjodorov
- Sergej Gontjar
- Nikolaj Chabibulin
- Ilja Kovaltjuk
- Aleksej Kovaljov
- Jevgenij Malkin
- Aleksandr Ovetjkin
- Aleksej Jasjin
- Sergej Zubov
- Evgeni Nabokov
Spelare 2008/2009
Statistiken är bekräftad, då de medverkat från Seniorklubbarna
Meriter
- 1994 - 4:e plats
- 1998 - 2:a plats
- 2002 - 3:e plats
- 2006 - 4:e plats
- 2010 - 6:e plats
- 2014 - 5:e plats
- 2018 - 1:a plats
- 2022 - 2:a plats
World Cup i ishockey genom tiderna
- 1992 - 5:a
- 1993 -
Guld - 1994 - 5:a
- 1995 - 5:a
- 1996 - 4:a
- 1997 - 4:a
- 1998 - 5:a
- 1999 - 5:a
- 2000 - 11:a
- 2001 - 6:a
- 2002 -
Silver - 2003 - 6:a
- 2004 - 10:a
- 2005 -
Brons - 2006 - 5:a
- 2007 - Brons
- 2008 - Guld
- 2009 - Guld
- 2010 - Silver
- 2011 - 4:a
- 2012 - Guld
- 2013 - 6:a
- 2014 - Guld
- 2015 - Silver
- 2016 - Brons
- 2017 - Brons
- 2018 - 6:a
- 2019 - Brons
- 2021 - 5:a
Övriga meriter
- Slutseger i Euro Hockey Tour säsongerna 2004/2005, 2005/2006, 2007/2008, 2008/2009 och 2010/2011.
VM-statistik
1992-2006
| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Oavgjorda | Förluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A-VM | 106 | 60 | 12 | 34 | 387 | 245 | 132 |
| B-VM/Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| C-VM/Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| D-VM/Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
2007-
| VM-Turneringar | Matcher | Segrar | Förluster | Sudden deaths-/Straffläggningssegrar | Sudden deaths-/Straffläggningsförluster | Gjorda mål | Insläppta mål | Poäng |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| VM | 83 | 65 | 10 | 5 | 3 | 340 | 160 | 208 |
| Division I | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division II | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Division III | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
- ändrat poängsystem efter VM 2006, där seger ger 3 poäng istället för 2 och att matcherna får avgöras genom sudden death (övertid) och straffläggning vid oavgjort resultat i full tid. Vinnaren får där 2 poäng, förloraren 1 poäng.
Se även
Källor
- ^ ”Matches internationaux 1991/92” (på franska). Hockey Archives. http://www.hockeyarchives.info/inter1992.htm. Läst 16 februari 2009.
- ^ Simon Norberg (28 februari 2022). ”Ryssland och Belarus stängs av från allt internationellt spel” (på svenska). SVT Sport. https://www.svt.se/sport/ishockey/klart-ryssland-och-belarus-stangs-av-fran-allt-internationellt-spel. Läst 2 december 2022.