Russofobi

Russofobi är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Med en rik och varierad historia har den varit föremål för debatt och diskussion inom olika områden. Från dess påverkan på samhället till dess globala implikationer har Russofobi skapat ett oöverträffat intresse. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Russofobi, och analysera dess betydelse och relevans i dagens värld. Genom en detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå detta fenomen och dess inverkan på vårt dagliga liv.

Demonstrationer i Helsingfors i Finland i februari 2022 mot Rysslands invasion av Ukraina.

Russofobi eller rysskräck, avser motvilja mot Ryssland och ryssar och russofob en person, som hyser skräck och avsky för Ryssland och ryssar.[1][2]

Ordet russofobi är belagt i svenskan sedan 1836.[3] Motsättningarna mellan Ryssland och Sverige har grundlagts i de många krig som utkämpats länderna emellan fram till 1809.[4] Motsatsen är russofili.

Ordet har fått ett uppsving under 2000-talet under Vladimir Putins styre, då företrädare för Ryssland hävdat att Sverige, Finland, Polen och de baltiska staterna präglas av russofobi.[5] Negativa åsikter i olika europeiska länder har bland annat kopplats samman med Rysslands ageranden i politiska och militära konflikter, på senare tid i och kring Syrien, Ukraina och andra före detta sovjetiska delrepubliker.[6][7] Den demokratiska tillbakagången i Ryssland – vad gäller mänskliga rättigheter och politisk pluralism – har också bidragit till sämre relationer mellan Ryssland och medlemsstater i EU.[8]

Källor

  1. ^ Russofob i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: russofobi
  3. ^ Aftonbladet 5 mars 1836, sid. 2.
  4. ^ Mats Knutson (29 oktober 2022). ”Rysskräck” (på svenska). SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysskrack-en-rod-trad-i-den-svenska-historien. Läst 22 januari 2022. 
  5. ^ Veckans nyord: russofobi Arkiverad 23 februari 2019 hämtat från the Wayback Machine. Språktidningen 9 juni 2014
  6. ^ Norberg, Erik (1 oktober 2016). ”"Rysskräcken sitter långt inne i svenskarnas hjärnor" - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/6531767. Läst 10 april 2021. 
  7. ^ Knutson, Mats (22 januari 2022). ”Krönika: Rysskräck – en röd tråd i den svenska historien”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/rysskrack-en-rod-trad-i-den-svenska-historien. Läst 22 januari 2022. 
  8. ^ ”Ryssland hotar kapa banden till EU – Haavisto till S:t Petersburg på måndag”. svenska.yle.fi. 12 februari 2021. https://svenska.yle.fi/artikel/2021/02/12/ryssland-hotar-kapa-banden-till-eu-haavisto-till-st-petersburg-pa-mandag. Läst 10 april 2021.