Rudolf Querner
I dagens värld har Rudolf Querner blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av individer och samhällen. Oavsett om det beror på dess relevans i det samtida samhället, dess inverkan på människors dagliga liv eller dess betydelse i den globala sfären, har Rudolf Querner väckt stort intresse och debatt bland experter, forskare och befolkningen i allmänhet. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska de olika dimensionerna och aspekterna relaterade till Rudolf Querner, för att ge relevant information och djupgående analys om detta viktiga ämne.
| Rudolf Querner | |
 Rudolf Querner år 1941.
| |
Högre SS- och polischef Nordsee (Hamburg)
| |
| Tid i befattningen 30 april 1941–30 januari 1943 | |
| Företrädare | Hans-Adolf Prützmann |
|---|---|
| Efterträdare | Georg-Henning von Bassewitz-Behr |
Högre SS- och polischef Donau (Wien)
| |
| Tid i befattningen 21 januari 1943–5 oktober 1944 | |
| Företrädare | Ernst Kaltenbrunner |
| Efterträdare | Walter Schimana |
Högre SS- och polischef Mitte (Braunschweig)
| |
| Tid i befattningen 5 oktober 1944–8 maj 1945 | |
| Företrädare | Hermann Höfle |
| Efterträdare | – |
| Född | Ernst Rudolf Querner 10 juni 1893 Lehndorf bei Kamenz, Kungariket Sachsen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 27 maj 1945 (51 år) Magdeburg |
| Nationalitet | Tysk |
| Militärtjänst | |
| Försvarsgren | SS |
| Tjänstetid | 1914–1945 |
| Grad |  SS-Obergruppenführer
|
Rudolf Querner, född 10 juni 1893 Lehndorf bei Kamenz, död 27 maj 1945 i Magdeburg, var en tysk SS-Obergruppenführer och general i Waffen-SS och polisen. Han var far till skulptören Ursula Querner.
Biografi
Querner beklädde under andra världskriget flera höga ämbeten inom SS och polisen. I egenskap av SS-general var han närvarande, när Reichsführer-SS Heinrich Himmler höll ett tal i Posens stadshus den 4 oktober 1943. Inför 33 Obergruppenführer, 51 Gruppenführer och 8 Brigadeführer nämnde Himmler bland annat utrotningen av judarna.
Efter 20 juli-attentatet mot Adolf Hitler 1944 vidtogs i Querners distrikt hårda åtgärder mot eventuella motståndsmän. Querner hade dock delegerat denna order åt sin underordnade Heinrich Kodré. År 1945 var Querner i sitt distrikt ansvarig för evakueringen av koncentrationsläger.
Querner greps i andra världskrigets slutskede och begick senare självmord i fångenskap.
Befordringshistorik
| Rudolf Querners befordringshistorik | |
|---|---|
| Datum | Tjänstegrad |
| 22 maj 1938 | Standartenführer |
| 20 april 1939 | Generalmajor i polisen |
| 18 juni 1939 | Oberführer |
| 20 april 1940 | Brigadeführer |
| 9 november 1940 | Gruppenführer och generallöjtnant i polisen |
| 21 juni 1943 | Obergruppenführer och general i polisen |
| 1 juli 1944 | General i Waffen-SS |
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klassen (FVK)
- Albrektsorden av andra klassen med svärd
- Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd
- Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd
- Ärekorset (Ehrenkreuz für Frontkämpfer)
- Kriegserinnerungsmedaille
- Landesorden
- Anschlussmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 13. März 1938)
- Sudetenlandmedaljen (Medaille zur Erinnerung an den 1. Oktober 1938) med Pragspännet (Spange Prager Burg)
- Tyska riksidrottsutmärkelsen i silver
- Förtjänstkorset av Tyska Röda korsets hedersutmärkelse
- Tyska Olympiska Hederstecknet av andra klassen
- Tyska välfärdsmedaljen av första klassen
- Luftvärnsutmärkelsen
- NSDAP:s tjänsteutmärkelse i brons
- Polisens tjänsteutmärkelse i guld
- SS Hederssvärd
- SS-Ehrenring (Totenkopfring)
Referenser
Tryckta källor
- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 475. ISBN 978-3-596-16048-8
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rudolf Querner.
