Rudolf Lipschitz
I den här artikeln kommer vi att utforska Rudolf Lipschitz, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och hobbyister. Rudolf Lipschitz är ett ämne som har varit föremål för debatt i det nutida samhället och väckt intresset hos olika discipliner och sektorer. Genom historien har Rudolf Lipschitz varit huvudpersonen i viktiga händelser som har präglat mänsklighetens utveckling, och dess relevans fortsätter i dagens värld. Genom detaljerad multidisciplinär analys vill vi belysa de många aspekter som gör Rudolf Lipschitz till ett så spännande och betydelsefullt ämne. Genom att utforska dess ursprung, implikationer och framtida projektioner hoppas vi kunna erbjuda läsaren en djupare och bredare förståelse av Rudolf Lipschitz, och därigenom vidga deras perspektiv och kunskap om detta fascinerande ämne.
| Rudolf Lipschitz | |
 | |
| Född | Rudolf Otto Sigismund Lipschitz 14 maj 1832 Königsberg eller Kaliningrad |
|---|---|
| Död | 7 oktober 1903 (71 år) Bonn |
| Begravd | Poppelsdorfer Friedhof |
| Medborgare i | Konungariket Preussen |
| Utbildad vid | Königsbergs universitet Humboldt-Universität zu Berlin  |
| Sysselsättning | Matematiker, universitetslärare, forskare |
| Arbetsgivare | Bonns universitet Universitetet i Wrocław |
| Noterbara verk | Lipschitzkontinuitet |
| Redigera Wikidata | |
Rudolf Otto Sigismund Lipschitz, född 14 maj 1832 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad) i Preussen, död 7 oktober 1903 i Bonn, Tyskland, var en tysk matematiker.
Lipschitz blev 1862 extra ordinarie professor i Breslau och 1864 kallades han till ordinarie professor vid Bonns universitet.
Biografi
Lipschitz var son till en godsägare och växte upp på sin fars gods i Bönkein som låg nära Königsberg. Han började studera på universitetet i Königsberg när han var 15 år, men flyttade senare till universitetet i Berlin där han studerade för Gustav Dirichlet. Trots att hans studier försenades av sjukdom, tog Lipschitz 1853 doktorsexamen i Berlin.
Efter att ha fått sin doktorsexamen började Lipschitz undervisa på lokala gymnasier. År 1857 gifte han sig med Ida Pascha, dotter till en av markägarna med en egendom nära hans fars. År 1857 tog han sin habilitering vid universitetet i Bonn och stannade där som privatdozent.
År 1862 blev Lipschitz extra ordinarie professor vid universitetet i Breslau där han tillbringade de följande två åren. År 1864 flyttade Lipschitz tillbaka till Bonn som professor och stannade där resten av sin karriär. Här opponerade han på Felix Kleins doktorsavhandling. Lipschitz dog den 7 oktober 1903 i Bonn.
Vetenskapligt arbete
Lipschitz upptäckte Cliffordalgebror 1880, två år efter William K. Clifford och oberoende av honom, och han var den förste som använde dem i studien av ortogonala transformationer. Fram till 1950 nämnde personer "Clifford-Lipschitz-tal" när de hänvisade till denna upptäckt av Lipschitz. Ändå försvann Lipschitz namn plötsligt från publikationerna som involverade Cliffordalgebror. Till exempel gav Claude Chevalley namnet "Clifford group" till ett objekt som aldrig nämns i Cliffords verk, men härstammar från Lipschitz. Pertti Lounesto bidrog starkt till att påminna om vikten av Lipschitz roll.
Bibliografi i urval
- Determinatio status magnetici viribus inducentibus commoti in ellipsoide (doktorsavhandling Berlin 1853).
- Wissenschaft und Staat (Bonn 1874).
- Bedeutung der theoretischen Mechanik (Berlin 1876).
- Lehrbuch der Analysis (2 band, Bonn; band 1: 1877, nytryck 2006 och 2010; band 2: 1880 nytryck 2010).
- Untersuchungen über die Summen von Quadraten (Bonn 1886).
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Rudolf Lipschitz, 12 juli 2022.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från latinskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: lipschitz-rudolf-otto-sigismund, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20241228482, läst: 16 juni 2024.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: ntk20241228482, läst: 17 november 2024.
- ^ ”Rudolf Lipschitz - Biography”. http://www-history.mcs.st-andrews.ac.uk/Biographies/Lipschitz.html.
- ^ McElroy, Tucker (2009). A to Z of Mathematicians. Infobase Publishing. sid. 176. ISBN 978-1-438-10921-3
- ^ Chang, Sooyoung (2011). Academic Genealogy of Mathematicians. World Scientific. sid. 27. ISBN 978-9-814-28229-1
- ^ R. Lipschitz (1880). ”Principes d'un calcul algébrique qui contient comme espèces particulières le calcul des quantités imaginaires et des quaternions”. C. R. Acad. Sci. Paris 91: sid. 619–621, 660–664.
- ^ R. Lipschitz (signed) (1959). ”Correspondence”. Ann. of Math. 69 (1): sid. 247–251. doi:.
- ^ Chevalley, Claude (1997). The Algebraic Theory of Spinors and Clifford Algebras (Collected Works Vol. 2). Springer-Verlag. sid. 48, 113. ISBN 978-3-540-57063-9
- ^ Lounesto, Pertti (1997). Clifford Algebras and Spinors. Cambridge University Press. sid. 220. ISBN 978-0-521-59916-0
- ^ Jacques Helmstetter; Artibano Micali (2008). ”Introduction”. Quadratic Mappings and Clifford Algebras. Birkhäuser. sid. ix ff.. ISBN 978-3-7643-8605-4. https://books.google.com/books?id=x_VfARQsSO8C&pg=PR9
Se även
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Rudolf Lipschitz.- H. Kortum (1903) (på tyska). Rudolf Lifschitz – Nekrolog. Jahresbericht der Deutschen Mathematiker-Vereinigung. "16". sid. 56–59. https://gdz.sub.uni-goettingen.de/id/PPN37721857X_0015 (digitaliserad av Göttingen Digitalization Project)
|