I denna artikel kommer frågan om Rotterdamkonventionen att tas upp, som är av yttersta vikt inom olika samhällsområden. Rotterdamkonventionen har varit föremål för studier och intresse i många år, och dess relevans är fortfarande giltig idag. Genom historien har Rotterdamkonventionen spelat en avgörande roll i människors liv, oavsett om det är på personlig, professionell eller akademisk nivå. Genom den här artikeln strävar vi efter att fördjupa kunskapen och förståelsen av Rotterdamkonventionen, utforska dess olika aspekter och möjliga implikationer i det moderna samhället. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att söka belysa viktiga aspekter relaterade till Rotterdamkonventionen, för att ge en heltäckande och berikande vision för läsaren.
Rotterdamkonventionen (även kallad PIC. Engelska: Rotterdam Convention on the Prior Informed Consent Procedure for Certain Hazardous Chemicals and Pesticides in International Trade) är ett regelverk utformat för att försöka begränsa användningen och spridningen av vissa farliga kemikalier och bekämpningsmedel i internationell handel.
Utgångspunkten är att varje part har rätt att förhindra import av farliga kemikalier till sitt territorium. Konventionen har en lista över kemikalier som omfattas av kravet på förhandsinformation och förhandsgranskning och den importerande statens medgivande för importen.
Sveriges undertecknade konventionen den 11 september 1998 (SÖ 2003:58). Konventionen trädde i kraft den 24 februari 2004.