Rotoskopi

Idag är Rotoskopi ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor runt om i världen. Med teknologins framsteg och globaliseringen har Rotoskopi blivit en central diskussionspunkt inom olika områden, från politik till vetenskap, inklusive kultur och samhälle. Åsikter och perspektiv på Rotoskopi är olika och föränderliga, vilket gör det till ett spännande och ständigt utvecklande ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Rotoskopi, från dess ursprung och inflytande idag, till de möjliga framtida konsekvenser det kan ha. Dessutom kommer vi att analysera olika synpunkter och argument i frågan, i syfte att erbjuda en komplett och berikande vision av Rotoskopi.

Patentteckning för Max Fleischers ursprungliga rotoskop. Konstnären tecknar på ett genomskinligt blad, på vilket filmprojektorn till höger projicerar en enskild filmruta.

Rotoskopi (engelska: rotoscoping) är en animationsteknik där man utgår från avfilmade scener. Via konturteckningar baserade på filmrutorna skapas animerad film som följer det filmade bakgrundsmaterialet men omvandlade till teckningar.

Rotoskopi har en lång historia inom animationen. Tidiga animationer av bland annat Winsor McCay (Gertie the Dinosaur), bröderna Fleischer (som patenterade tekniken 1917 se bland annat Gullivers resor) och Walt Disney (Snövit och de sju dvärgarna) innehåller stora mängder rotoskopi. På senare år har tekniken bland annat kommit till användning hos Sagan om ringen (av Ralph Bakshi, 1978), musikvideon till Take On Me med norska gruppen A-ha (1985), I vakna livet (USA, 2001) och Aku no hana (Japan, 2013). Tekniken har även använts inom pedagogiska sammanhang, som i ''Naked'', en animerad nederländsk dokumentärserie om ungdomar och de kroppsliga förändringarna under tonåren (2010).

Bland svenska animatörer som arbetat med rotoskopi finns Linus Hallström.

Referenser

  1. ^ ”Rotoscoping” (på engelska). TV Tropes. https://tvtropes.org/pmwiki/pmwiki.php/Main/Rotoscoping. Läst 4 juli 2018. 
  2. ^ ”Naked”. SLI Play. http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=21&article=DV0798. Läst 4 juli 2018. 
  3. ^ ”Linus Hallström”. filmbasen.se. Arkiverad från originalet den 5 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180705062731/https://www.filmbasen.se/filmare/linus-hallstrom. Läst 4 juli 2018.