Nuförtiden har Rosenkammaren blivit ett ämne av intresse för många människor runt om i världen. Effekten av Rosenkammaren på samhället är obestridlig, eftersom den har genererat omfattande debatt och analyser inom olika områden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på populärkulturen är Rosenkammaren ett ämne som inte lämnar någon oberörd. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Rosenkammaren och analysera dess betydelse idag. Utan tvekan är Rosenkammaren ett ämne som förtjänar djup reflektion och detaljerad analys för att förstå dess relevans i den samtida världen.
Rosenkammaren var en tortyrkammare i Stockholm, inrättad på 1740-talet och i bruk till 1772. Rosenkammaren låg vid Norra Bantorget där Folkets hus ligger idag, i anslutning till fängelset som kallades Nya smedjegården.
Kammaren utgjordes av ett långt rum, varigenom vatten rann ur en springkälla. Vid denna hängdes de fångar som skulle fås att tala i händerna från en krok i taket. Fångarna, som antingen var nakna eller i blotta skjortan, kunde endast stödja sig på ett ben i det kalla vattnet, vilket vanligen stod dem till mitten av benet. Den tid som de olyckliga här kunde uthärda, anslogs 1747 till mellan två och tio timmar, beroende på kroppskonstitutionen. Den förste som torterades i kammaren var en Carelberg, som förövat en stor stöld i Kungliga myntet.
När Gustav III 27 september 1772 avskaffade tortyren i Sverige, beordrades även förstörandet av Rosenkammaren och dess tortyrutrustning.
Rosenkammaren i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)