Vikten av Rosenhane har varit föremål för debatt och reflektion i åratal. Rosenhane har haft en betydande inverkan på flera aspekter av samhället och det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Rosenhane väckt intresse och nyfikenhet hos experter inom olika områden, såväl som hos befolkningen i stort. I den här artikeln kommer vi att utforska bakgrunden till Rosenhane, dess utveckling över tiden och dess relevans idag. På samma sätt kommer vi att analysera de möjliga framtida konsekvenserna av Rosenhane och dess inflytande inom olika områden.
Rosenhane | |
![]() | |
Upphöjd | Friherrlig 1652 |
---|---|
Stamfar | Göran Johansson (Rosenhane) |
Adlad | 1558 |
![]() | |
Introducerad | 1625 |
Grad | friherrlig ätt nr 29 |
† Utslocknad i Sverige | |
Utslocknad | 1812 |
Rosenhane var en svensk adlig ätt.
Den äldsta säkerställda härstamningen utgår från Göran Johansson (Rosenhane), vilken 1574 var ståthållare på Nyköpings slott. Det har hävdats att ätten hade sitt ursprung i släkten Tre Rosor, och att det funnits en tidigare tradition om att Jöran Johansson till Torp och Gräfseboda (i Södermanland) varit son till Johan Turesson (Tre Rosor) och hans trolovade Karin Knutsdotter (Roos af Hjelmsäter). Men Jöran Johansson hade med all sannolikhet intet haft att skaffa med den berömda och högättade Johan Turesson, utan har endast genom sin egen duglighet och förtjänst förvärvat sitt adelskap. [1]
Dennes sonsöner blev friherrar 1652 och 1654. Ätten dog ut på svärdssidan 1812.
Rosenhane i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)