I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Romanos I. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att fördjupa oss i höjdpunkterna i Romanos I och dess inverkan på olika områden. Vi kommer att analysera dess inflytande på samhället, dess utveckling över tid och dess möjliga konsekvenser för framtiden. Genom en mängd olika perspektiv och tillvägagångssätt strävar vi efter att erbjuda en heltäckande och berikande syn på Romanos I, med syftet att ge läsaren en djupare och mer kontextualiserad förståelse av detta spännande ämne. Följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa!
Romanos I | |
![]() | |
Död | Konstantinopel |
---|---|
Begravd | Bodrum Mosque |
Medborgare i | Bysantinska riket |
Sysselsättning | Härskare |
Befattning | |
Bysantinsk kejsare (920–944) | |
Maka | Theodora |
Barn | Konstantinos Lekapenos Christopher Lekapenos (f. 890) Stephen Lekapenos Agatha Lekapene (f. 908) Helena Lekapene (f. 910) Theofylaktos av Konstantinopel (f. 917) Vasilios Lekapenos (f. 925) |
Föräldrar | Theophylaktos Abastaktos |
Redigera Wikidata |
Romanos I Lakapenos eller Lekapenos (grekiska: Ρωμανός Α΄ Λακαπήνος), född omkring 870, död 15 juni 948, var bysantinsk kejsare 919-944.
Han var en lågättad armenier, som genom sin tapperhet blev amiral för Donauflottan samt sedan chef för de utländska gardestrupperna i Konstantinopel och kejsarinnan Zoës älskare. Han gifte sin dotter Helena med den unge Konstantin VII Porfyrogennetos. Han utbytte snart den höga rangen av basileopater (kejsarfader) mot den ännu högre av medkejsare.
Romanos förstod att försvara de östromerska besittningarna i Italien mot såväl langobarderna i Benevento och Salerno som mot fatimiderna. Genom den armeniske generalen Kurkuas återerövrades Armenien. 941 blev ryssarna under storfursten Igor tillbakaslagna från Konstantinopel. Romanos hade utnämnt tre av sina söner till medkejsare, men de gjorde uppror och satte Romanos i kloster på ön Prote i Marmarasjön.