I dagens värld har Robert Whytt blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en allt bredare publik. Oavsett om det beror på dess påverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess betydelse i det aktuella sammanhanget, fortsätter Robert Whytt att vara ett ämne för debatt och analys inom olika områden. Från den akademiska sfären till den populära sfären fortsätter Robert Whytt att skapa intresse och väcka reflektioner över dess implikationer och konsekvenser för den samtida världen. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Robert Whytt, analysera dess implikationer, dess utveckling över tid och dess relevans i det aktuella sammanhanget.
Robert Whytt | |
![]() | |
Född | 6 september 1714 Edinburgh |
---|---|
Död | 15 april 1766 (51 år) Edinburgh |
Begravd | Greyfriars Kirkyard |
Medborgare i | Kungariket Storbritannien |
Utbildad vid | Edinburghs universitet Saint Andrews-universitetet ![]() |
Sysselsättning | Läkare, universitetslärare |
Arbetsgivare | Edinburghs universitet |
Maka | Helen Robertson Louisa Balfour (g. 1743–) |
Barn | Jean Whytt (f. 1750) John Whyte-Melville (f. 1755) |
Föräldrar | Robert Whytt Jean Murray |
Utmärkelser | |
Fellow of the Royal Society | |
Redigera Wikidata |
Robert Whytt, född den 6 september 1714 i Edinburgh, död där den 15 april 1766, var en skotsk läkare.
Whytt blev 1746 medicine professor i Edinburgh och 1761 livmedikus hos kungen. Han är känd som en av Stahls ivrigaste anhängare samt var för övrigt duglig experimentator och god iakttagare. Hans skrifter utmärks av en klar stil och kritisk skärpa. De utgavs samlade 1768.
|