I den här artikeln kommer Robert Muldoon att behandlas ur olika perspektiv, med syftet att ge en heltäckande och komplett vision av detta ämne/titel/person. Från dess inverkan på samhället till dess relevans idag kommer olika aspekter att utforskas som gör det möjligt för läsaren att fördjupa sig i dess studie i detalj. Statistiska data, analyser, expertutlåtanden och vittnesmål från personer involverade i Robert Muldoon kommer att presenteras, i syfte att erbjuda en bred och berikande vision som bidrar till en djup förståelse av detta ämne/titel/person. Genom hela denna artikel kommer vi att reflektera över dess betydelse i olika sammanhang och föreslå möjliga lösningar, utmaningar och möjligheter som Robert Muldoon för närvarande erbjuder.
Robert Muldoon | |
![]() | |
Född | 25 september 1921 Auckland, Nya Zeeland |
---|---|
Död | 5 augusti 1992 (70 år) Auckland, Nya Zeeland |
Begravd | Purewa Cemetery |
Medborgare i | Nya Zeeland |
Utbildad vid | Mount Albert Grammar School Mount Albert School ![]() |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Ledamot av Nya Zeelands parlament, Tāmaki Ledamot av Kronrådet Nya Zeelands finansminister (1967–1972) Nya Zeelands vice premiärminister (1972–1972) Nya Zeelands oppositionsledare (1974–1975) Nya Zeelands finansminister (1975–1984) Nya Zeelands premiärminister (1975–1984) | |
Politiskt parti | |
Nya Zeelands nationella parti | |
Maka | Thea Muldoon (g. 1951–1992) |
Barn | 3 |
Utmärkelser | |
Companion of Honour (1977) Riddare med storkors av Sankt Mikaels och Sankt Georgsorden (1983) | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Robert David Muldoon, född 25 september 1921 i Auckland, död 5 augusti 1992 i Auckland, var en nyzeeländsk politiker (Nya Zeelands nationella parti) som var Nya Zeelands premiärminister från 1975 till 1984.
Muldoon tjänstgjorde som sergeant i Nya Zeelands armé under andra världskriget och utbildade sig därefter till revisor via korrespondensstudier. Han valdes till ledamot av Nya Zeelands parlament 1960 och var mellan 1967 och 1972 landets finansminister. Han blev oppositionsledare 1974 och året därpå vann nationella partiet under Muldoons ledning en betydande valseger i parlamentsvalet.
Muldoon utsågs till premiärminister och var under hela ämbetstiden även finansminister, vilket koncentrerade makt och inflytande honom närmast. Inrikespolitiskt dominerades hans tid vid makten av stora industrisatsningar (Think Big) och ekonomisk interventionism. Utrikespolitiskt var han hårdfört antisovjetisk (fördömde Sovjetunionens invasion av Afghanistan och bojkottade sommar-OS 1980 i Moskva) och betonade ANZUS-alliansen med USA och Australien, samt indirekt bidrog med stöd åt Storbritannien i Falklandskriget. 1981 uppstod det våldsamma protester mot att Sydafrikas rugbylandslag (då apartheid-regimen) tilläts spela vänskapsmatcher i Nya Zeeland, Muldoons svar till protesterna var att "politik har inget med idrott att göra".
Muldoon fick ytterligare två valsegrar, 1978 och 1981. Muldoon utlyste ett nyval 1984 i vilket han och hans parti förlorade stort till Labour-partiet under ledning av David Lange, som kort därefter övertog premiärministerposten.
|