Robert G. Ingersoll

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Robert G. Ingersoll. Vi kommer att utforska dess ursprung, dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Sedan Robert G. Ingersoll har det varit ett ämne för debatt och diskussion, genererat motstridiga åsikter och väckt intresset hos både experter och fans. På samma sätt kommer vi att analysera dess utveckling över tiden och lyfta fram dess viktigaste ögonblick och dess inflytande inom olika områden. Genom den här artikeln försöker vi ge en heltäckande bild av Robert G. Ingersoll, ta upp dess olika aspekter och ge läsaren en djupare förståelse av detta ämne.

Robert G. Ingersoll
FöddRobert Green Ingersoll
11 augusti 1833[1][2][3]
Dresden, USA
Död21 juli 1899[1][2][3] (65 år)
Dobbs Ferry, USA
BegravdArlingtonkyrkogården[4]
Medborgare iUSA[5]
SysselsättningAdvokat, orator, föreläsare, essäist, politiker, författare[6], filosof
Befattning
Amerikansk federal åklagare
Politiskt parti
Republikanska partiet
MakaEva Parker Ingersoll
BarnEva Ingersoll Brown (f. 1863)
Maud Ingersoll Probasco (f. 1864)
FöräldrarJohn Ingersoll[7]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Robert Green Ingersoll, född den 11 augusti 1833 i Dresden i Yates County, död den 21 juli 1899, var en amerikansk jurist och författare.

Ingersoll deltog på nordstaternas sida i inbördeskriget 1862-63, var attorney general i Illinois 1867-69. Ingersoll är mest känd för sina angrepp i tal och skrift på renlärig kristendom. I svensk översättning finns bland annat Fria tankar, innehållande föredrag och uppsatser (1884, ny följd 1885, ny översättning 1905).

Källor

Noter

  1. ^ Robert G. Ingersoll, Encyclopædia Britannica (på engelska), Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Robert-G-Ingersolltopic/Britannica-Online, läs online.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w61n854k, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 2668, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Find a Grave, läs online.
  5. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 8 januari 2008, Libris-URI: ljx15b8439q8t6s, läst: 24 augusti 2018.
  6. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.
  7. ^ geni.com.
Auktoritetsdata