Ripvide
Idag är Ripvide ett ämne av stor relevans och intresse för samhället i stort. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Ripvide blivit ett allt viktigare ämne inom olika områden, från politik till vetenskap. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj de olika aspekterna relaterade till Ripvide, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan idag. Dessutom kommer vi att analysera de olika perspektiven och åsikterna om Ripvide, för att kunna erbjuda en komplett och objektiv vision av detta ämne som är så relevant idag.
| Ripvide | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Malpigiaordningen Malpighiales |
| Familj | Videväxter Salicaceae |
| Släkte | Videsläktet Salix |
| Art | Ripvide S. glauca |
| Vetenskapligt namn | |
| § Salix glauca | |
| Auktor | Linné |
Ripvide (Salix glauca) är 0,5-2,5 meter hög buske i videsläktet (Salix). Bladen som saknar stipler hos vanligt ripvide (ssp. glauca) men finns (och är lansettlika) hos ryssvide (ssp. stipulifera) är täckta av vita hår vilket ger hela växten en typisk gråluden färg. Även årsskott är ludna medan de äldre grenarna som har brun bark är helt kala. Ripvide blommar i juni och honliga exemplar får sedan 5–10 centimeter långa hängen som sitter på bladiga skaft.[1]
Förväxlingsarter
Ripvide liknar närmast lappvide (S.lapponum) som också har gråludna blad och ett liknande växtsätt. Denna saknar dock blad på hängeskaften. Detta gäller även den likaledes gråludna ullvidet (S.lanatum) som dessutom har karaktäristiskt breda blad och tydliga stipler.[1]
Växtplats och ekologi
Arten växer på blöt-fuktig mark som stränder, myrar och sumpskogar men också på lite torrare platser som fjällhedar.[1] Den är indifferent till kalk.
Utbredning
Ripvide är en vanlig art i större delen av Norrland med undantag för kustområdena där den är sällsynt. Vanligast är den i fjällkedjan där den tillsammans med lappvide ofta bildar stora svårgenomträngliga snår.
I övriga Norden är den vanlig i större delen av Norge, i norra Finland men saknas helt i övriga länder.[2]Underarten ryssvide (ssp. stipulifera) finns i de nordöstligaste delarna av Norden samt i de södra delarna av fjällkedjan.[1]
Världsutbredningen är nordligt cirkumpolär men det finns sydliga utposter i bergskedjor som Alperna, Pyrenéerna och Klippiga Bergen. Den delas ofta upp i ett flertal geografiskt avgränsade underarter. [2]
Externa länkar
- ^ Den nya Nordiska Floran, 2003,ISBN 91-46-17584-9
- ^ Den virtuella floran