Ringslätskivling

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om Ringslätskivling, fördjupa oss i dess relevans i olika sammanhang och dess inverkan idag. Från dess ursprung till dess utveckling under åren har Ringslätskivling spelat en grundläggande roll i olika aspekter av samhället, kulturen och det dagliga livet. På de här sidorna kommer vi att upptäcka Ringslätskivlings inflytande inom olika områden, såväl som de utmaningar och möjligheter det innebär i den samtida världen. Genom en detaljerad och berikande analys kommer vi att fördjupa oss i en spännande resa för att förstå vikten och innebörden av Ringslätskivling i det aktuella sammanhanget.

Ringslätskivling
Ringslätskivling (Psilocybe cubensis) som växer i en substratkaka
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
StamBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningAgaricales
FamiljAgaricaceae
SläkteSlätskivlingar
Psilocybe
ArtRingslätskivling
P. cubensis
Vetenskapligt namn
§ Psilocybe cubensis
Auktor(Earle) Singer
Utbredning
Synonymer
Stropharia cubensis Earle 1906[1]

Den mykologiska karaktären hos Psilocybe cubensis:


hymenium:
skivor


hatt:
välvd


skivtyp:
vidfästa


ätlighet:
psykoaktiv




fot:
ring


sporavtryck:
lila


ekologi:
saprofyt

Ringslätskivling (Psilocybe cubensis)[2][3] är en psykedelisk svamp vars aktiva ämnen är psilocybin och psilocin. Ringslätskivlingen räknas till familjen Strophariaceae[4][5][6] och är vanligen kultiverad då arten inte förekommer naturligt i Sverige.[3]

Svampen är narkotikaklassad i Sverige och ingår i förteckning I, men finns för närvarande inte upptagen som sådan i förteckningarna i internationella narkotikakonventioner. De två aktiva substanserna psilocybin och psilocin ingår dock i förteckning P I i 1971 års psykotropkonvention.[7] Narkotikaklassningen innebär att den är olaglig att plocka, odla eller inneha i Sverige.

Se även

Källor

  1. ^ Earle (1906) , In: Pertus. et Conotr. 1:240
  2. ^ ”Taxonomisk information”. dyntaxa.se. https://dyntaxa.se/Taxon/Info/6011510. Läst 20 april 2018. 
  3. ^ ”SKUD Plant”. skud.slu.se. https://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=39667. Läst 20 april 2018. 
  4. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (17 april 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  5. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  6. ^ Dyntaxa Psilocybe merdicola
  7. ^ ”Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1”. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120629234352/http://www.lakemedelsverket.se/upload/lvfs/konsoliderade/LVFS_1997_12_konsoliderad_tom_2010_1.pdf. Läst 16 augusti 2010. 

Vidare läsning

  • Nicholas, L.G.; Ogame, Kerry (2006). Psilocybin Mushroom Handbook: Easy Indoor and Outdoor Cultivation. Quick American Archives. ISBN 0-932551-71-8 
  • Oss, O.T.; O.N. Oeric (1976). Psilocybin: Magic Mushroom Grower's Guide. Quick American Publishing Company. ISBN 0-932551-06-8 
  • Stamets, Paul; Chilton, J.S. (1983). Mushroom Cultivator, The. Olympia: Agarikon Press. ISBN 0-9610798-0-0 
  • Stamets, Paul (1996). Psilocybin Mushrooms of the World. Berkeley: Ten Speed Press. ISBN 0-9610798-0-0 

Externa länkar