I dagens värld är Ring (diakritiskt tecken) ett ämne som har väckt stort intresse och debatt i samhället. Oavsett om det beror på dess inverkan på människors dagliga liv, dess historiska relevans eller dess inflytande på olika kulturella aspekter, fortsätter Ring (diakritiskt tecken) att vara ett aktuellt ämne som fångar uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Genom den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de många aspekterna och dimensionerna av Ring (diakritiskt tecken), och analysera dess betydelse, utveckling och återverkningar inom olika områden.
| Ů Ḁ | |
| Fler diakritiska tecken | |
|---|---|
| Accenter | Akut accent (´– ó) Grav accent (`– ò) Dubbel akut accent (˝– ő) |
| Överliggande diakriter | Trema (¨– ö) Makron (¯– ō) Cirkumflex (^– ô) Tilde (˜– õ) Hake (ˇ– ǒ) Brevis (˘– ŏ) Ring (˚– ů) Krok (ˀ– ỏ) Punkt (˙– ȯ) |
| Underliggande diakriter | Cedilj (¸– ç) Svans (˛– ǫ) Punkt (.– ọ) Komma (,– ș) |
| Andra placeringar | Hake vid sidan (ď) Horn (ʼ– ơ) Genomstrykning (-– ɉ) |
En ring är det diakritiska tecknet ˚, som kan placeras antingen ovanför eller under en bokstav i det latinska alfabetet.
Bokstaven Å (å), som förekommer i svenska, danska, norska och vallonska, är ett A med en ring över. Dock betraktas Å i dessa språk som en egen bokstav, snarare än ett A med diakritiskt tecken.
Andra bokstäver med ring är Ů och ů (ett latinskt U med ring). Dessa används i tjeckiska (där ringen kallas kroužek), tillsammans med hake och akut accent, ovanför många bokstäver.
Ringen används också i bolognesiska (en dialekt av emiliano-romagnolo) för att skilja ljudet (å) från (a).
Dessutom användes ring i det litauiska kyrilliska alfabetet, främjat av ryska myndigheter, under 1800-talets sista fjärdedel i bokstaven У̊ (у̊) för att markera diftongen , som numera skrivs uo i modern litauisk ortografi.
W̊ används för att transliterera وْ (den arabiska bokstaven vav med en ring över).
Ringen förekommer också under bokstäver ( ̥), i till exempel Ḁ (gemenform: ḁ, den latinska bokstaven A med en ring under). Så används den i det internationella fonetiska alfabetet för att markera att ett tecken ska uttalas tonlöst, som till exempel tonlös konsonant, samt inom indoeuropeistiken för att markera stavelsebildande konsonant.
| |||||||||||||||||