Riksskattmästare
Idag vill vi prata om Riksskattmästare och hur det har påverkat samhället de senaste åren. Riksskattmästare har blivit ett ämne av intresse för många människor, eftersom dess inflytande har spridit sig till olika områden, från teknik till mode. I den här artikeln kommer vi att utforska några nyckelaspekter relaterade till Riksskattmästare, inklusive dess historia, dess utveckling över tid och dess relevans idag. Dessutom kommer vi att analysera hur Riksskattmästare har påverkat olika sektorer och har genererat diskussioner kring dess betydelse i det moderna samhället. Följ med oss på denna resa för att upptäcka mer om Riksskattmästare och dess inverkan på världen idag!
- Denna artikel handlar om det svenska riksskattmästarämbetet. För det brittiska, se Riksskattmästare (Storbritannien).
Riksskattmästare var under 1600-talet en svensk ämbetsmannatitel, den femte i rang av de fem höga riksämbetsmännen. Tidigare benämndes ämbetet kammarmästare och hade inseende över rikets ekonomi. Kammarmästaren omnämns redan i början av 1300-talet och sedan flera gånger under medeltiden. Under Gustav Vasas tid benämndes ämbetet även överste räknemästaren och var då chef för "kammaren", Sveriges första centrala ämbetsverk. I en förteckning över rikets råd från början av 1570-talet omtalas rikets överste skattmästare. Ämbetet var under senare delen av Johan III:s tid obesatt. Vid rådets ombildning 1602 fick ämbetet titeln riksskattmästare och var fortfarande chef för Kammaren i Kammarkollegium samt bekräftades som sådan i regeringsformerna 1634 och 1660. Enligt samma lagar var riksskattmästaren också en av medlemmarna i regeringen när regenten var omyndig eller inte kunde regera.
Sveriges riksskattmästare
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Seved Svensson Ribbing | 6 mars 1552 | 1602 | 29 juni 1613 | |||
| Jesper Mattson Cruus af Edeby | 
|
1576 eller 1577 | 1615 | Hösten 1622 | ||
| Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken | 
|
12 april 1589 | (1622)[anm 1] | (1634) | 8 juni 1652 | |
| Gabriel Bengtsson Oxenstierna | 
|
18 mars 1586 | 1634 | 1652 | 12 december 1656 | |
| Magnus Gabriel De la Gardie | .png)
|
15 oktober 1622 | 1652 | 1660 | 26 april 1686 | |
| Gustaf Bonde | 
|
1 februari 1620 | 1660 | 25 maj 1667 | ||
| Seved Bååth | 
|
1 januari 1615 | 1668 | 19 augusti 1669 | ||
| Sten Nilsson Bielke | 
|
8 augusti 1624 | 1672 | 8 september 1684 | ||
| Namn | Bild | Födelse | Tillträde | Frånträde | Död | Källor |
- ^ Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken, gift med Gustav II Adolfs syster Katarina och far till Karl X Gustav, blev aldrig formellt utsedd till ämbetet, utan skötte det mellan Jesper Mattsons död och Gabriel Bengtssons tillträde.
Efter Sten Nilssons död lämnades ämbetet obesatt, och dess åligganden övertogs av presidenten i Kammarkollegium.
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Riksskattmästaren, 1904–1926.
| |||||