Rikssjukhus

Idag vill vi ägna ett utrymme för att prata om Rikssjukhus, ett ämne som har fått relevans på senare tid. Rikssjukhus är en fråga som berör oss alla, eftersom den har en direkt inverkan på våra liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter och perspektiv relaterade till Rikssjukhus, med syftet att ge en heltäckande och komplett vision om detta ämne. Vi kommer att ta upp dess betydelse, dess utveckling över tid, dess implikationer i det nuvarande samhället och dess framtida projektion. Utan tvekan är Rikssjukhus ett fascinerande ämne som inbjuder oss att reflektera och analysera dess inflytande på våra personliga och kollektiva sammanhang.

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Rimligt men någon källa vore bra. (2020-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Rikssjukhus är en tidigare svensk beteckning på ett sjukhus som betjänar ett helt land. Det står i motsats till exempelvis region- och länssjukhus.

Sveriges första rikssjukhus var Serafimerlasarettet i Stockholm, som grundades 1752. Från 1754 fick även resten av riket sända patienter till sjukhusets åtta bäddar.

Karolinska sjukhuset i Solna kommun utanför Stockholm var rikssjukhus fram till 1982, då svenska staten överlät det till Stockholms läns landsting.

Danska och norska motsvarigheter är Rigshospitalet (drivet av danska staten till 1995) respektive Rikshospitalet.