I dagens värld är Revolt mot jorden en fråga som har fått relevans inom olika samhällssfärer. Från politik till populärkultur, Revolt mot jorden har fångat uppmärksamheten hos alla typer av publik. Med ett genomslag som går utanför geografiska gränser har Revolt mot jorden blivit en referenspunkt för att förstå det samtida panoramat. I den här artikeln kommer vi att utforska detta fenomen på djupet och analysera dess implikationer och konsekvenser inom olika områden. Från dess ursprung till dess framtida projektion förtjänar Revolt mot jorden att undersökas i detalj för att förstå dess inflytande idag.
Revolt mot jorden Roman | |
Författare | Robert A. Heinlein |
---|---|
Originaltitel | The Moon is a Harsh Mistress |
Originalspråk | Engelska |
Land | ![]() |
Genre | Science fiction |
Förlag för förstautgåvan | G. P. Putnam's Sons |
Utgivningsår | 1966 |
Utmärkelser | NPR: 100 bästa science fiction- och fantasyböckerna Hugopriset för bästa roman (1967) Prometheus-priset - Hall of Fame (1983) |
Revolt mot jorden (engelska originalets titel: The Moon is a Harsh Mistress) är en science fiction-roman av Robert A. Heinlein. Den utkom 1966 och belönades med Hugopriset 1967.
Svensk översättning av Gabriel Setterborg, 1976, ISBN 91-7008-435-1.[1]
Romanen utspelar sig på månen år 2075, där en straffkoloni bryter sig fri från Jorden. Handlingen påminner i viss mån om Nordamerikanska frihetskriget. De som hamnat i kolonin kan inte återvända, efter avtjänat straff eftersom de anpassat sig till månens gravitation. En av deltagarna är en dator med självständigt intellekt. Polyandri är ett tema boken tar upp. Bokens tredje del som benämnts TANSTAAFL! har haft viss påverkan på libertarianer och deras syn på prissättning.[källa behövs]