Resecentrum

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Resecentrum och allt som detta tema har att erbjuda. Från dess ursprung till dess relevans idag, kommer vi att fördjupa oss i en uttömmande analys som gör det möjligt för oss att grundligt förstå dess betydelse och inverkan på olika områden. Resecentrum har varit föremål för intresse och studier i decennier, och med tiden har den visat sin förmåga att påverka våra liv på överraskande sätt. Med ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att ta upp olika perspektiv och reflektera över betydelsen av Resecentrum i det nutida samhället. Förbered dig på en spännande resa genom historien, kulturen och aktualiteterna i Resecentrum.

Hässleholms rececentrum.

Resecentrum är i Sverige ett begrepp som används om noder inom kollektivtrafiken, vanligen järnvägsstationer som är bytes- eller knutpunkter och som erbjuder ett "utökat serviceutbud utöver resan".

Begreppet används både som egennamn och funktionsbegrepp för tåg, buss, taxi och bilparkering och sker i samarbete mellan tågoperatörer, fastighetsägare, länstrafikföretag och kommuner. Syftet med resecentrum är att underlätta passagerares övergångar mellan olika trafikslag. I fallet Gotland används det inte som en platsbenämning utan som en funktion för all inkommande flyg- och färjetrafik och åtgärder syftande till förbättrade vidare flöden på ön.

Ett resecentrum brukar innehålla järnvägsstation och busstation för fjärr- och lokalbussar, och ligger ofta något i utkanten av centrum. Knutpunkten för lokalbussar kan ligga på annan plats, vid stadens centrala torg. Under 1800-talet lades järnvägsstationer i utkanten av dåtidens stad för att slippa riva byggnader. Många exempel finns, såsom Borås, Eskilstuna, Halmstad, Mora och Trollhättan. Efter 1990 har några nya resecentrum byggts i utkanten av nutidens stad, såsom i Södertälje, Falkenberg och Laholm.

Resecentrum i urval

Plaster vilka benämns som resecentrum

Se även

Referenser

  1. ^ ”Resecentra och kollektivtrafiknoder”. www.boverket.se. Boverket. 3 april 2020. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/stadsutveckling/brottsforebyggande-och-trygghetsskapande-atgarder/hur-har-andra-gjort/resecentra-och-kollektivtrafiknoder/. Läst 17 november 2023. 
  2. ^ ”Stationshandbok”. trafikverket.diva-portal.org. Trafikverket. 20130402. Arkiverad från originalet den 24 februari 2024. https://web.archive.org/web/20240224132021/https://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1363992/FULLTEXT01.pdf. Läst 17 november 2023. 
  3. ^ ”Resecentrum Gotland”. gotland.se. Region Gotland. Arkiverad från originalet den 17 november 2023. https://web.archive.org/web/20231117101133/https://gotland.se/59944. Läst 17 november 2023.