Idag spelar Remissinstans en grundläggande roll i vårt samhälle. Dess inverkan är så stor att den har överskridit gränser och kulturer, och påverkat våra liv på ofattbara sätt. Från dess början till nutid har Remissinstans varit föremål för studier, debatt och beundran. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen av Remissinstans inom olika områden, analysera dess relevans i den nuvarande världen och dess projektion in i framtiden. Från dess ursprung till dess inverkan idag har Remissinstans markerat ett före och efter i vårt sätt att leva, tänka och relatera till vår miljö.
En remissinstans är en organisation eller myndighet som bjuds in att svara på en remiss, till exempel beträffande nya lagförslag. Med sina specialkunskaper förväntas remissinstanserna kunna ge lagstiftaren ökad kunskap om ett lagförslags nytta och konsekvenser.
Remissinstanser väljs ut för varje remiss, men innefattar normalt myndigheter och etablerade organisationer som berörs av eller har specialkunskap om det som remissen handlar om. Remisser ställs ut både för ärenden där regeringen fungerar som förvaltningsmyndighet och ärenden där regeringen fungerar som ett politiskt organ och exempelvis beslutar om propositioner och förordningar.[1]
Förfarandet lutar sig på 7 kapitlet, andra paragrafen, i regeringsformen:[2]
| ” | Vid beredningen av regeringsärenden skall behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. I den omfattning som behövs skall tillfälle lämnas sammanslutningar och enskilda att yttra sig. | „ |
Det står också var och en fritt att svara på en remiss, och komma in med synpunkter, men räknas då inte som remissinstans.
Offentliga myndigheter är regelmässigt remissinstanser. Därutöver kan andra organisationer också anlitas. Några exempel på organisationer som har varit remissinstanser till riksdag och regering i Sverige:[källa behövs]