I dagens värld är Rembert Dodoens ett ämne/begrepp/person som har fått stor relevans och intresse inom olika samhällsområden. Oavsett om det är inom politik, vetenskap, konst eller vardagsliv har Rembert Dodoens markerat ett före och efter i hur människor uppfattar och närmar sig olika aspekter av livet. Dess inverkan blir uppenbar i hur samtal utvecklas, i hur man ser på vissa problem eller i hur beslut fattas. Rembert Dodoens har genererat kontroverser, inspiration, reflektion och handling, och blivit ett nyckelelement för att förstå komplexiteten i dagens värld. I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Rembert Dodoens och analysera dess inflytande inom olika områden, såväl som dess möjliga konsekvenser för framtiden.
Rembert Dodoens | |
![]() | |
Född | 29 juni 1517[1][2] Mechelen, Belgien |
---|---|
Död | 10 mars 1585[3][4][5] (67 år) Leidens kommun |
Begravd | Pieterskerk |
Medborgare i | Södra Nederländerna |
Utbildad vid | Leuvens gamla universitet UCLouvain ![]() |
Sysselsättning | Botaniker[6], fysiker[6], universitetslärare[5], läkare[6], illustratör[6] |
Arbetsgivare | Universitetet i Leiden (1582–1585)[5] |
Redigera Wikidata |
Rembert Dodoens, född den 29 juni 1517 i Mechelen, död den 10 mars 1585 i Leiden, var en flamländsk läkare och botaniker.
Han är också känd under det latiniserade namnet Rembertus Dodonaeus.
Dodoens var livmedikus hos kejsarna Maximilian II och Rudolf II. Han blev professor i Leiden 1582. Dodoens var en av den förlinnéanska botanikens främsta författare. Sedan han under 30 år utgett en serie botaniska arbeten, förenade han vissa av dem till ett större sammanfattande verk, Stirpium historiæ pemptades VI (1583), där han beskrev och avbildade de flesta inhemska växterna jämte ett stort antal utländska. Dodoens ägnade sig även åt den allmänna botaniken, särskilt morfologin, och åt växternas anordning till ett system.
Asteroiden 10068 Dodoens är uppkallad efter honom.[7]
|