Raymond Radiguet

I dagens värld har Raymond Radiguet blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande på nuet, är Raymond Radiguet ett ämne som väcker nyfikenhet och uppmärksamhet hos flera publiker. Genom historien har Raymond Radiguet varit föremål för studier, debatt och analys, och dess betydelse är fortfarande påtaglig idag. I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska de olika aspekterna av Raymond Radiguet, från dess ursprung till dess relevans i den samtida världen, för att ge en fullständig och detaljerad översikt av detta spännande ämne.

Raymond Radiguet
FöddRaymond Maurice Radiguet
18 juni 1903[1][2][3]
Saint-Maur-des-Fossés, Frankrike
Död12 december 1923[4][1][2] (20 år)
Paris sextonde arrondissement, Frankrike
BegravdPère-Lachaise[5]
kartor och Grave of Radiguet
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidlycée Charlemagne
SysselsättningFörfattare[4], poet, journalist
PartnerBeatrice Hastings
Irène Lagut
FöräldrarMaurice Radiguet[4]
Redigera Wikidata

Raymond Radiguet, född 18 juni 1903 i Parc-de St Maur, utanför Paris, död 12 december 1923 i Paris, var en fransk poet och romanförfattare.

Radiguet debuterade som poet vid 14 års ålder och klassades som ett litterärt underbarn. Ett år senare, 1918, kom han till Paris, där han introducerades i modernistiska kretsar, även om 1800-talets nyklassicism präglade hans författarskap. Han var homosexuell och hade en relation med Jean Cocteau. Radiguet dog blott 20 år gammal i tyfus.

Verk

  • 1920 - Les Joues en Feu
  • 1923 - Djävulen i kroppen (Le diable au corps, översatt 1950)
  • 1924 - Greve d'Orgels bal (Le Bal du comte d'Orgel, översatt 1925)

Filmatiseringar

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Raymond-Radiguettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6tb1s4d, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 7850, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Alexis Brézet (red.), Le Figaro, Société du Figaro, s. 2 .
  5. ^ Paul Bauer, Deux siècles d'histoire au Père Lachaise, 2006, s. 663, ISBN 978-2-914611-48-0.