Rakit
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Rakit på djupet, i syfte att ge våra läsare en bred och detaljerad bild av denna fråga. Med tidens gång har Rakit blivit allt mer relevant i dagens samhälle, vilket väckt stort intresse och debatt bland experter och allmänhet. Från dess början till nutid har Rakit genererat många motstridiga åsikter, varför vi i den här artikeln kommer att fokusera på att analysera och exponera de olika perspektiven som finns kring detta ämne, för att erbjuda våra läsare en komplett och objektiv vision. .
- För andra betydelser, se Rakit (olika betydelser).
| Rakit | |
| Latin: morbus anglicus, rhachitis | |
 | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | E55 |
| ICD-9 | 268 |
| DiseasesDB | 9351 |
| Medlineplus | 000344 |
| eMedicine | ped/2014 |
| MeSH | D012279 svensk D012279 engelsk |
Rakit (rakitis), eller engelska sjukan, är en bristsjukdom som främst drabbar barn och som orsakas av för lite D-vitamin.[1] Det leder till ett mjukt och missformat skelett. I Sverige förekommer engelska sjukan mest i samband med lever- eller tarmsjukdomar, även njursjuka barn kan påvisa detta.
Rakit orsakas av D-vitaminbrist. Det karaktäriseras av en otillräcklig upplagring av kalcium och fosfat i benstommen.[2] Hos barn blir benstommen mjuk och böjlig, fontanellen sluter sig mycket långsamt och barnets huvud blir större än normalt. Barnet blir hjulbent eller kobent, revbenen degenereras och bröstkorgen sjunker in. Tänderna kommer sent och utvecklas dåligt. Bäckenet deformeras. Engelska sjukan har varit känd sedan 1600-talet. Ytterligare följder av brist är kramper (tetani), energiförlust, tandlossning, närsynthet, nervositet, lättretlighet, trötthet, snabb puls.
Under industrialiseringen flyttade många engelska arbetarfamiljer från den soliga landsbygden till städerna. Man upptäckte efter en tid att barnen blev hjulbenta. Efter undersökningar visade det sig att brist på solljus leder till för liten kroppsegen bildning av D-vitamin, vilket är nödvändigt för benvävnaden vid till exempel upptag av kalcium, därav namnet engelska sjukan.
Epidemiologi
Rakit är ovanligt i Europa och Nordamerika.[3] Det är relativt vanligt förekommande i Mellanöstern, Asien och Afrika.[3]
Noter
- ^ Hall, John E. (2016) (på engelska). Guyton and Hall Textbook of Medical Physiology (13th edition). sid. 1015. ISBN 9781455770052. OCLC 900869748. https://www.worldcat.org/oclc/900869748. Läst 15 juli 2018
- ^ Pediatrik (1. uppl). Liber. 2011. sid. 283–284. ISBN 9789147093755. OCLC 753344363. https://www.worldcat.org/oclc/753344363. Läst 20 juli 2018
- ^ Creo, Ana L.; Thacher, Tom D.; Pettifor, John M.; Strand, Mark A.; Fischer, Philip R. (2017-5). ”Nutritional rickets around the world: an update” (på engelska). Paediatrics and International Child Health 37 (2): sid. 84–98. doi:. ISSN 2046-9055. PMID 27922335. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27922335. Läst 15 juli 2018.