I dagens värld har Ragnar Magnusson blivit ett relevant ämne av stort intresse för en bred publik. Oavsett om vi talar om Ragnar Magnusson i sammanhanget politik, vetenskap, kultur eller något annat område, är dess betydelse och inverkan obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ragnar Magnusson, dess utveckling över tid, såväl som dess inverkan på dagens samhälle. Från sitt ursprung till nutid har Ragnar Magnusson spelat en avgörande roll för att forma världen vi lever i, och det är avgörande att förstå dess räckvidd och betydelse idag.
Ragnar Magnusson | ||
![]() Ragnar Magnusson. | ||
Friidrott, herrar | ||
Svenska mästerskap | ||
---|---|---|
Silver | 1928 | 5 000 meter |
Guld | 1930 | 5 000 meter |
Brons | 1931 | 5 000 meter |
Guld | 1932 | 5 000 meter |
Guld | 1933 | 5 000 meter |
Silver | 1928 | 10 000 meter |
Silver | 1929 | 10 000 meter |
Guld | 1932 | 10 000 meter |
Silver | 1934 | 10 000 meter |
Guld | 1928 | 10 000 meter lag |
Guld | 1929 | 10 000 meter lag |
Brons | 1930 | 10 000 meter lag |
Guld | 1932 | 10 000 meter lag |
Guld | 1934 | 10 000 meter lag |
Guld | 1936 | 10 000 meter lag |
Guld | 1927 | Terränglöpning 8 km lagtävling |
Silver | 1928 | Terränglöpning 8 km lagtävling |
Ragnar Magnusson, född 15 september 1901, död 4 mars 1981[1], var en svensk idrottsman (långdistanslöpare). Han tävlade först för Vallentuna BK och övergick 1927 till Fredrikshofs IF.
Magnusson vann individuella SM-guld på 5 000 m år 1930, 1932 och 1933, samt på 10 000 m år 1932. Han var även med och vann ett antal SM-medaljer för sin klubb i 10 000 meter lagtävling.