I dagens värld har Ragnar Liljedahl blivit ett ämne av ständig relevans inom olika samhällsområden. Vikten av Ragnar Liljedahl återspeglas i dess inverkan på människors dagliga liv, såväl som dess inflytande på beslutsfattande på politisk, ekonomisk och social nivå. Från dess historiska ursprung till dess utveckling idag har Ragnar Liljedahl varit föremål för studier, debatt och reflektion över hela världen. I denna artikel kommer olika aspekter relaterade till Ragnar Liljedahl att tas upp, med syftet att analysera dess innebörd, dess implikationer och dess relevans idag.
Otto Ragnar Liljedahl, född 10 februari 1901 i Bergs socken, Västergötland, död 12 oktober 1987 i Göteborg[1], var en svensk historiker och skolman.
Ragnar Liljedahl var son till godsägaren Ivar Axel Samuel Liljedahl och brorson till Ernst Liljedahl. Efter studentexamen i Norrköping 1919 studerade han vid Uppsala universitet, blev filosofie kandidat 1923, filosofie licentiat 1931 och disputerade 1933 med avhandlingen Svensk förvaltning i Livland 1617–1634. Arbetet baserades på arkivstudier både i Sverige och Baltikum, och skildrade utförligt det svenska väldets grundande i Livland. Liljedahl blev 1933 docent i historia vid Uppsala universitet. I den stora historiken över Kunglig Majestäts kansli skrev han avsnittet Kansliet från 1789 intill departemental-reformen (1935). Liljedahl medverkade även i vetenskapliga tidskrifter och i Nordisk familjebok. Han blev 1941 adjunkt vid Falu läroverk och var från 1945 lektor i modersmålet och historia med samhällslära vid Falu folkskollärarseminarium.