Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi
Nuförtiden har Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess påverkan på det dagliga livet till dess påverkan på samhället i stort har Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi varit föremål för ständig debatt, analys och reflektion. Dess relevans sträcker sig från teknikområdet till kultur, inklusive ekonomi och politik. Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi har fångat människor i alla åldrar och från olika yrkesområden, och väckt ett intresse som sträcker sig utanför geografiska och kulturella gränser. I den här artikeln kommer vi att på djupet undersöka effekten av Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi på våra liv och världen omkring oss, och erbjuda en omfattande analys som kommer att omfatta olika perspektiv och tillvägagångssätt.
| Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi | |
 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 26°14′28.608″N 50°36′48.636″Ö / 26.24128000°N 50.61351000°Ö |
| Land | Bahrain |
| Region* | Arabstaterna |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | iii |
| Referens | 1364 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 2012 (36:e mötet) |
  Muharraq
.
| |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Pärlfiske, vittnesbörd om en ö-ekonomi är sedan 30 juni 2012 ett världsarv i Bahrain.[1] Pärlfiske har funnits i Bahrain sedan 2000 f.Kr.[2] och utgjorde basen i landet ekonomi fram till 1930-talet då pärlmarknaden kraschade efter att Japan introducerat odlade sötvattenspärlor.[3][4]
- Ostronbädden Hayr Bu-I-Thama
- De kombinerade ostronbäddarna Hayr Bu am'ama och Hayr al-Mayyana
- Ostronbädden Hayr Shtayyah
- Kustkulturlandskapet Bu Maher
- 17 byggnader i staden Muharraq
Historia
Pärlfiske i Bahrain nämns första gången i Assyriska texter från 2000 f.Kr., och refererar till "fiskögon" från Dilmun (forntidens namn för Bahrain).[6] Bahrain (som Tylos, Bahrains grekiska namn) nämndes av Plinius den äldre att ha varit "känd för sitt stora antal pärlor".[6] Pärlfiskets gyllene era sägs ha varit mellan 1850-talet och fram till 1930, då pärlor var mer värdefulla än diamanter och lockade juvelerare som acques Cartier till landet.[6] Det fanns cirka 30 000 pärlfiskare i slutet av 1930, då pärlfiske var Bahrains främsta näring före upptäckten av olja 1932. Efter pärlfiskeindustrins kollaps, gick de flesta fiskarna över till den nyligen grundade oljesektorn.[6]
För närvarande är handel med odlade pärlor i Bahrain förbjuden.[6] Antalet verksamma pärlfiskare är mycket lågt.[6]
Referenser
- ^ ”Bahraini pearling site and the Mosque of Isfahan inscribed on UNESCO’s World Heritage List” (på engelska). Unescos världsarvscenter. 30 juni 2012. http://whc.unesco.org/en/news/899/. Läst 7 oktober 2013.
- ^ ”Pearl Diving in Bahrain” (på engelska). USA Today. Arkiverad från originalet den 6 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140506201959/http://traveltips.usatoday.com/pearl-diving-bahrain-35430.html. Läst 7 oktober 2013.
- ^ ”UN heritage listing to spur Bahrain tourism” (på engelska). TradeArabia. 2 juli 2012. Arkiverad från originalet den 24 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160624192307/http://www.tradearabia.com/news/TTN_219854.html. Läst 7 oktober 2013.
- ^ ”Pearling, Testimony of an Island Economy - Description” (på engelska). Unescos världsarvscenter. http://whc.unesco.org/en/list/1364/. Läst 7 oktober 2013.
- ^ ”Bu Maher Fort, Bahrain” (på engelska). Oxford Brookes University. Arkiverad från originalet den 14 december 2012. https://web.archive.org/web/20121214080857/http://heritage.brookes.ac.uk/projects/current/bahrain-bu-maher-fort/. Läst 3 juli 2012.
- ^ ”The pearl fishers: The waters surrounding the island of Bahrain Harbour untold hidden wealth” (på engelska). The Independent. http://www.independent.co.uk/travel/middle-east/the-pearl-fishers-the-waters-surrounding-the-island-of-bahrain-harbour-untold-hidden-wealth-1869100.html. Läst 7 oktober 2013.
| |||||