Pyroklastiskt flöde

I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Pyroklastiskt flöde. Från sitt ursprung till dess påverkan på dagens samhälle har Pyroklastiskt flöde spelat en avgörande roll i människors liv, genom att påverka kultur, teknik och hur vi förhåller oss till varandra. Genom historien har Pyroklastiskt flöde varit föremål för studier och debatt, genererat motstridiga åsikter och väckt nyfikenhet hos miljontals människor runt om i världen. Med den här artikeln kommer vi att försöka belysa de mest relevanta aspekterna av Pyroklastiskt flöde, analysera dess betydelse och konsekvenserna det har för våra dagliga liv.

Pyroklastiska flöden forsar fram nedför vulkanen Mayons sidor på Filippinerna.

Ett pyroklastiskt flöde, som även kallas askflöde, glödmoln, eller glödande lavin är en ytterst farlig vulkanisk lavin, ett snabbrörligt, ofta glödande, utsläpp av gas, aska, och sten, i samband med ett vulkanutbrott (en samlande term på fast vulkaniskt material är pyroklastiskt material eller tefra).

Det bildas ofta genom att lava från ett tidigare utbrott har täppt till ett vulkanrör, som sedan håller emot trycket underifrån till en viss gräns. När trycket underifrån blir tillräckligt stort exploderar vulkanen och släpper fram en ström av heta gaser, aska och sten. Dessa heta flöden kan beroende på sin sammansättning, volym, temperatur och den omgivande markens lutning komma upp till hastigheter runt 700 km/h. Då de kan vara cirka 1 100 grader C förbränns allt som kommer i deras väg.

Bergarter som kallas ignimbriter blir till av det svalnade materialet från pyroklastiska flöden.

Historia

Den värsta kända katastrof som har hänt med pyroklastiska flöden är 1902 den 8 maj då Mont Pelée frigjorde ett flöde som gled ner mot staden Saint-Pierre på ön Martinique med en rasande fart och på mindre än två minuter hade 30 000 människor bränts ihjäl i flödet utan förvarning. Endast tre personer överlevde, av vilka två dog strax därefter. Den enda som dog senare, av andra orsaker, var fången Ludger Sylbaris som klarade sig undan med brännskador tack vare att han satt i fängelset, som hade brandsäkra väggar.

Referenser

  1. ^ internetsida: http://www.rikstermbanken.se/rtb/visaTermpost.html?id=200584 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. - Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank, huvudinternetsida: http://www.rikstermbanken.se sökörd:askflöde, läst datum:21okt2013 - Rikstermbanken är förvaltad av Terminologicentrum TNC, Sveriges nationella centrum för terminologi och fackspråk: huvudinternetsida: http://www.tnc.se
  2. ^ Vulkaner och vulkanism Arkiverad 14 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine., från Naturhistoriska riksmuseet
  3. ^ Pyroklastiska flöden, från U.S. Geological Survey
  4. ^ Earth: Portrait of a plane:266
  5. ^ Porfyr i Sverige - En geologisk översikt Thomas Lundqvist - från adressen: https://web.archive.org/web/20100819073806/http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/porfyrer-i-sverige.pdf från Sveriges geologiska undersökning med startsida: ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 december 2013. https://web.archive.org/web/20131222081436/http://www.sgu.se/sgu. Läst 23 december 2013.  sid:7
  6. ^ ”Prelude to Doomsday”. American Heritage Magazine. Augusti 1961. Arkiverad från originalet den 10 juli 2006. https://web.archive.org/web/20060710083226/http://www.americanheritage.com/articles/magazine/ah/1961/5/1961_5_4.shtml. Läst 13 mars 2017.  Arkiverad 10 juli 2006 hämtat från the Wayback Machine.