Ptitjka
Numera är Ptitjka ett ämne av stor relevans i dagens samhälle. Det finns många aspekter som kretsar kring Ptitjka, från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på kultur och politik. Sedan urminnes tider har Ptitjka varit föremål för debatt och studier, och har genererat ett stort antal teorier och ansatser som har försökt förstå dess betydelse och natur. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Ptitjka, utforska dess olika aspekter och analysera dess roll i det samtida samhället.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ptitjka (ryska: Птичка) var tänkt att bli Sovjetunionens andra rymdfärja inom Buranprogrammet.
1989 hade man följande planer för Ptitjka:
- 1991 – första obemannade flygningen, flygtid 1–2 dagar.
- 1992 – andra obemannade flygningen, flygtid 7–8 dagar. Manövrer i omloppsbana och testinflygning mot rymdstation Mir.
Nytt program för 1991:
- December 1991 – andra obemannade flygningen, flygtid 7–8 dagar. Manövrer i omloppsbana och testinflygning mot rymdstation.
- Automatisk dockning med Kristall-modulen på rymdstationen Mir.
- Mirs besättning tar sig in i färjan, under 24-timmar testar de ett antal system, inklusive robotarmen i lastrummet.
- Automatisk urkoppling och banändringar.
- Den bemannade Sojuz-TM 101 dockar med färjan.
- Sojuz besättning tar sig ombord på färjan och utför tester under 24 timmar.
- Automatisk urkoppling och landning.
Efter Sovjetunionens fall
Efter Sovjetunionens fall kom Ptitjka att tillhöra Kazakstan.