Ämnet Prosaiska krönikan är en fråga som har väckt stort intresse i det samtida samhället. Under åren har Prosaiska krönikan varit föremål för debatt, forskning och diskussion inom olika områden, vilket visar på dess relevans och genomslagskraft idag. Från sitt ursprung till sitt inflytande idag har Prosaiska krönikan spelat en grundläggande roll i människors liv, kultur och historia. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska effekterna av Prosaiska krönikan, analysera dess olika aspekter och dess betydelse i dagens samhälle.
Prosaiska krönikan, även kallad Prosakrönikan (Vetus chronicon sveciæ prosaicum) är en historisk berättande källa. Den skrevs ned i slutet av 1400-talet, troligen i Gråbrödraklostret i Stockholm. Texten finns i samma handskrift som den tidigaste versionen av Sturekrönikan. Prosakrönikan börjar med Noa och hans söner och går fram till 1400-talets mitt. Den har till stor del en karaktär av anekdotsamling och anses ha ett mycket begränsat källvärde vad gäller de skildrade personerna och händelseförloppen. Däremot förekommer i krönikan en hel del kulturhistoriskt intressanta detaljer.
Prosakrönikan har av Sten Lindroth kallats "det första försöket att skriva en svensk rikshistoria på prosa".
Prosaiska krönikan finns tryckt i G.E. Klemming (utg) Småstycken på fornsvenska (Stockholm 1868-81).