Proletärförfattaren
I dagens värld är Proletärförfattaren ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Med tiden har Proletärförfattaren fått allt större betydelse inom olika områden, från politik till populärkultur. I den här artikeln kommer vi att noggrant utforska inverkan och relevans av Proletärförfattaren, analysera dess implikationer i vardagen, dess utveckling under åren och dess inflytande inom olika studieområden. Från sitt ursprung till nutid har Proletärförfattaren varit föremål för debatt och reflektion, och det är avgörande att förstå dess betydelse i det aktuella sammanhanget. Därför är det viktigt att fördjupa sig i denna analys för att till fullo förstå detta ämne som är så relevant idag.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Proletärförfattaren Självbiografisk berättelse | |
| Författare | Ivar Lo-Johansson |
|---|---|
| Originalspråk | Svenska |
| Omslagsbild | Sven Erixson |
| Land |  Sverige |
| Ämne | 1940-talet |
| Förlag för förstautgåvan | Bonniers |
| Utgivningsår | 1960 |
| Del i serie | |
| Föregås av | Soldaten |
Proletärförfattaren är den åttonde och avslutande delen i Ivar Lo-Johanssons självbiografiska svit från 1951–1960.
Handling
Till skillnad från de övriga delarna är det inte någon sammanhållen berättelse utan en samling av kortare och längre minnesbilder från i huvudsak 1945-50, men även från tidigare år. Boken ger inledningsvis tidsdokument från Köpenhamn och Oslo strax efter andra världskrigets slut. Ett annat avsnitt, Att skriva en roman, behandlar den debatt som uppstod efter författarens kontroversiella roman Geniet. Boken innehåller även en rad porträtt av andra författare, bland andra Martin Koch, Agnes von Krusenstjerna, Rudolf Värnlund och Josef Kjellgren.