Profoss
I den här artikeln kommer ämnet Profoss att tas upp, vilket har blivit mycket aktuellt idag. Profoss har fångat människors uppmärksamhet runt om i världen på grund av dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har Profoss genererat omfattande debatt och gett upphov till många motstridiga åsikter. Genomgående i denna text kommer olika perspektiv på Profoss att analyseras, liksom dess implikationer i dagens samhälle. Möjliga lösningar eller alternativ för att ta itu med detta fenomen kommer också att undersökas, för att ge en heltäckande och berikande vision av Profoss.
Profoss, från latinets praepositus ("överordna", från praeponere, "att sätta i spetsen"), är en historisk benämning inom militärpolisväsendet. Ibland synonym för bödel och gevaldiger. En generalprofoss avser en profoss med hög ställning ofta med ansvar för en fältarmé. Profoss var i Sverige en militär befattning[1], den lägst rankade underofficeren med eget boställe.
En profoss var en befattningshavare i kronans eller en stads tjänst från och med 1600-talet, också i ett läns tjänst från 1700-talet (provins i Gamla Finland), som hade i uppdrag att sköta vissa polisiära eller fiskala uppgifter, övervaka fångar och verkställa utdömda kroppsstraff, därför stundom liktydigt med bödel, skarprättare och kallad flagellator, horepiskare m.m. Avstraffandet sänkte profossens status och gjorde beteckningen profoss liktydig med bödel, skarprättare.[2]
Ordet prost har samma bakgrund som ordet profoss.
Se även
Referenser
- ^ Karolinska uniformer och munderingar åren 1700-1721 av Anders Larsson s. 37-39, 119, 277. Jengel Förlag, Östersund 2022. ISBN 978-91-88573-43-8
- ^ ”profoss”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016
Övriga referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Provost (military police), tidigare version.
- Profoss i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)