Produktionssätt
Idag är Produktionssätt ett ämne av stort intresse och relevans i samhället. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Produktionssätt blivit ett ämne som alltmer fångar människors uppmärksamhet. Med sina många aspekter och dess inverkan på olika aspekter av det dagliga livet är Produktionssätt ett ämne som inte lämnar någon oberörd. Genom historien har Produktionssätt varit föremål för studier, debatter och analyser, vilket visar på dess betydelse i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Produktionssätt, och analysera dess inverkan, implikationer och relevans i våra dagliga liv.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Produktionssätt (tyska: Produktionsweise) är ett begrepp inom marxism, och marxistisk ekonomikritik. Begreppet har flera olika innebörder i olika marxistiska traditioner. I Förordet till 'Till kritiken av den politiska ekonomin' skriver Marx 'Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget.' Sättet produktionen av materiella förnödenheter sker på är alltså viktigt för andra samhällsföreteelser, såsom politik och idéer.
Ibland används produktionssätt (bland annat inom Althusser-skolan) synonymt med samhällsformation. Begreppet har då en betydligt vidare innebörd och kan ses som en sammanfattning av samhället i stort.
Olika sorters produktionssätt/samhällsformationer
Marx beskrev att det förekommit, och förekommer, flera olika sorters produktionssätt i världen. Han valde därför att skilja på olika stadier i människans utveckling.
Urkommunismen kallade han det samhällsstadium som förekom under människans förhistoria. Här fanns egendomsgemenskap och det var ett klasslöst samhälle inom stammen. Däremot var arbetet inte socialiserat, behövdes det en stenyxa gjorde man sin egen eller man tillverkade något som behövdes inom stammen.
- Det asiatiska produktionssättet
.jpg)
Det asiatiska produktionssättet kännetecknas av att produktionen sker inom ramen för bygemenskapen. Produktionen är primitiv och ger ett väldigt litet överskott. Detta överskott går till staten, vars ledare är både kung och religiös ledare. I exempelvis det gamla Egypten och Inka-riket anses kungen till och med ha gudomliga egenskaper.
- Det antika samhället (slaveri)
Fria män styrde och ställde, medan slavar arbetade inom jordbruket. Bland de fria männen och bland slavarna fanns det olika sociologiska skillnader och det var olika reglerat hur länge en slav kunde vara en slav. I vissa fall blev även barnen slavar, i vissa fall inte. I Rom kunde den som undgick att bli dömd till döden "undgå" sitt straff genom att "bara" vara slav i resten av hela sitt liv.
- Feodalismen
- Det borgerliga samhället (kapitalism)
- Det associerade samhället[källa behövs] (socialism eller kommunism)
Urinvånare använder en primitiv plog för att göra ett fält redo för odling nära Mission San Diego de Alcalá. Ritad av A.B. Dodge.
Se även
| ||||||||||||||||||||||||||
