Prespasjön
I dagens värld har Prespasjön blivit ett återkommande ämne för intresse och debatt. Sedan dess uppkomst har Prespasjön fångat uppmärksamheten hos både experter och fans, och genererat ett brett utbud av åsikter och perspektiv. Genom historien har Prespasjön spelat en grundläggande roll inom olika områden och påverkat sociala, kulturella, politiska och ekonomiska aspekter. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska effekten och betydelsen av Prespasjön, analysera dess olika aspekter och reda ut dess implikationer i vårt samtida samhälle.
Prespasjön; alternativt Stora Prespasjön (albanska: Liqeni i Prespës, grekiska: Megali Prespa, makedonska: Golemo Prespansko ezero), är en sjö som ligger på gränsen mellan Nordmakedonien, Grekland och Albanien med en area på 259,4 km². Invånarantalet i området runt sjön är omkring 24 000. Det finns 216 fågelarter och 23 fiskarter vid och i sjön. I sjön finns det de två öarna Golem Grad i Nordmakedonien och Mali Grad i Albanien. Det finns även en mindre sjö med namnet Lilla Prespasjön som med ett kort vattendrag rinner ut i Stora Prespasjön.
Sjöns största djup är 54 meter. Avloppet sker genom underjordiska förbindelser till Ohridsjön.
Vid Prespasjön skrevs det så kallade Prespaavtalet under mellan Grekland och Nordmakedonien.
Bildgalleri
-
Prespasjön -
Prespasjön -
Prespasjön -
Prespasjön -
Prespasjön -
Hotell "Evropa"
vid Prespasjöns strandkant -
Prespasjön -
Prespasjön
.JPG)
.JPG)
.JPG)
.JPG)
Källor
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Band 21. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1207
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Prespasjön.
| ||||||||
| |||||