Politikåret 1968
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Politikåret 1968, ett ämne som har väckt många människors intresse genom historien. Politikåret 1968 har varit föremål för debatt och studier inom olika områden, från psykologi till vetenskap, inklusive historia och kultur. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Politikåret 1968, från dess ursprung och utveckling till dess inverkan på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att analysera de olika perspektiv och teorier som har dykt upp kring Politikåret 1968, samt vilka implikationer det har på vårt dagliga liv. Gör dig redo att gå in i den spännande världen av Politikåret 1968 och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
| Politikåret 1968 | |
 | |
| 1967 · 1968 · 1969 | |
| Humaniora och kultur | |
|---|---|
| Film · Konst · Litteratur · Musik · Radio · Serier · Teater · TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle | |
| Ekonomi · Krig · Politik · Sport | |
| Teknik och vetenskap | |
| Meteorologi · Vetenskap |
Politikåret 1968 präglades i västvärlden av en politisk vänstervåg som utlöstes bland framför allt studerande ungdomar i flera länder. Det var efterkrigstidens barnkullar, som nu nått övre tonåren, och vände sig mot det etablerade samhället. Hippie och flower power, samt Vietnamrörelsen, blev symboler för deras generation.
Händelser
Februari
- 18 februari - Hilmar Baunsgaard efterträder Jens Otto Krag som Danmarks statsminister.[1]
- 21 februari - Sveriges utbildningsminister Olof Palme deltar i en Vietnamdemonstration tillsammans med Nordvietnams Moskva-ambassadör och håller ett USA-kritiskt tal.
Mars
- 1 mars - 1967 års apostoliska konstitution införs i Vatikanstaten.[2]
- 8 mars - USA hemkallar sin ambassadör i Sverige med anledning av Olof Palmes demonstration.
- 19 mars - Sveriges regering föreslår femdagarsvecka i de svenska skolorna från höstterminen detta år.
April
- 20 april - Pierre Trudeau efterträder Lester B. Pearson som Kanadas premiärminister.[3]
Maj
- 3 maj - På grund av rasåtskillnaden i Rhodesia ställer demonstranter till kravaller vid en Davis Cup-match i Båstad mellan Sverige och Rhodesia. Matchen stoppas.
- 8 maj - Regeringen beslutar att 110 km/h skall vara högsta hastighet på svenska motorvägar.
- 10-15 maj - Studenter revolterar under den så kallade Majrevolten i Frankrikes huvudstad Paris.
- 17 maj - Den svenska riksdagen fattar ett första beslut om representationsreform med enkammarriksdag och gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunalval.
- 24-27 maj - Studenter i Stockholm ockuperar sitt eget kårhus i protest mot förslaget till ny studieordning, vilket har gått till historien som kårhusockupationen.
- Mitten av året - Sovjetunionens regeringschef Alexej Kosygin besöker Sverige.
Juni
- 5 juni - Sirhan Sirhan skjuter Robert Kennedy (Kennedy avlider dagen därpå).
Augusti
- 16 augusti - Den svenska regeringen undertecknar fördraget om icke-spridning av kärnvapen och omöjliggör därmed svenska kärnvapen.
- 20 augusti - Sovjetunionen, Östtyskland, Polen, Ungern och Rumänien invaderar tillsammans Tjeckoslovakien.
Oktober
- 12 oktober - Ekvatorialguinea blir självständigt.[4]
November
- 13 november - I ett tal rättfärdigar den sovjetiske ledaren Leonid Brezjnev invasionen av Tjeckoslovakien med hänvisning till Brezjnevdoktrinen.
December
- 24 december - Elever på Konstfack i Stockholm inbjuder hemlösa att fira alternativ jul på skolan under parollen "Stoppa julterrorn".
- Okänt datum – Oswald Mosley ger ut sin självbiografi, My Life
Val och folkomröstningar
- 15– 16 januari – Presidentval i Finland.
- 23 januari – Folketingsval i Danmark.
- 30 juni – Presidentval på Island.
- 15 september – I det sista svenska Andrakammarvalet får Socialdemokraterna för första gången sedan andra världskriget egen majoritet. Centern blir största oppositionsparti. Valdeltagandet slår rekord (88,7%). Vänsterpartiet erbjuder plats på sina vallistor för utomparlamentariska vänsterorganisationer. Man erbjuder Socialdemokraterna samverkan i kritiska valkretsar, vilket avböjs av dem.
- 5 november - Republikanen Richard Nixon väljs till president i USA.
Organisationshändelser
- 24 april - Mauritius inträder i FN.[5]
- Okänt datum – Erich Honecker blir ledare för Freie Deutsche Jugend.
- Okänt datum – Borgerliga Studenter – Opposition '68 bildas vid Stockholms universitet.
- Okänt datum – Kvinnoorganisationen Grupp 8 bildas av åtta kvinnor i Stockholm.
Födda
- 11 januari – Anders Borg, Sveriges finansminister 2006-2014.
- 5 mars – Gordon Bajnai, Ungerns premiärminister 2009–2010.
Avlidna
- 4 april – Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe.
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Denmark” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Denmark.html. Läst 2 augusti 2015.
- ^ ”Vatican City (Holy See)” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Vatican.html. Läst 8 november 2012.
- ^ ”Canada” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Canada.html. Läst 1 augusti 2015.
- ^ ”Equatorial Guinea” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Equatorial_Guinea.html. Läst 7 november 2012.
- ^ ”United Nations” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/International_Organizations2.html#UN. Läst 25 januari 2013.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Politikåret 1968.
