Petrus (ärkebiskop)
I den här artikeln kommer vi att utforska på djupet Petrus (ärkebiskop) och dess inverkan på olika aspekter av vardagen. Från dess relevans i historien till dess inflytande på dagens samhälle har Petrus (ärkebiskop) varit föremål för intresse och debatt över tid. Vi kommer att analysera hur Petrus (ärkebiskop) har format mellanmänskliga relationer, teknisk utveckling, politik och kultur i allmänhet. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att undersöka de många aspekterna av Petrus (ärkebiskop) och dess implikationer i den samtida världen. Denna artikel försöker ge en heltäckande och berikande vision av Petrus (ärkebiskop), så att läsaren kan förstå dess innebörd och omfattning i det globala sammanhanget.
| Ärkebiskop Petrus | |
| Kyrka | Romersk-katolska kyrkan |
|---|---|
| Stift | Uppsala stift |
| Period | 1187–18 september 1197 |
| Företrädare | Johannes |
| Efterträdare | Olof Lambatunga |
| Död | 18 september 1197 |
Petrus, död 18 september 1197,[1] var en svensk präst och ärkebiskop av Uppsala stift 1187–1197.
Biografi
Petrus vigdes av den danske ärkebiskopen Absalon Hvide i Lunds stift.
Under hans tid främjades genom biskopstionde, visitationsavgifter från hälsingarna och donationer den ekonomiska förutsättningen för ärkebiskopsstolen såväl som det reguljära kapitlet i Uppsala.[2]
När Sverige 1196 fick en ny kung, Sverker den yngre, som var släkt med det danska hovet, utökade Absalon Hvide sin makt över Sverige. Samma år valde Petrus tre biskopar, men då krävde Absalon att påven skulle intervenera eftersom dessa biskopar var söner till andra präster, vilket enligt kanonisk rätt inte var tillåtet. Han nämnde också att flera svenska biskopar vägrade att resa till Absalons synoder. Absalon var en auktoritär person som påven litade på och gav rätt, men då hade Petrus redan dött.
Källor
- ^ Åsbrink, Gustav & Westman, Knut B., Svea rikes ärkebiskopar från 1164 till nuvarande tid, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm 1935. Sidan 53
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 21. Malmö: Svensk uppslagsbok AB. sid. 554
