Peter Wilhelm Forchhammer

Idag är Peter Wilhelm Forchhammer ett ämne som genererar stort intresse och genomslag i samhället. Oavsett om det beror på dess historiska relevans, dess inverkan på folkhälsan, dess inflytande på populärkulturen eller dess relevans inom affärsområdet, har Peter Wilhelm Forchhammer fångat uppmärksamheten hos miljontals människor runt om i världen. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Peter Wilhelm Forchhammer varit föremål för debatter, analyser och studier som försöker förstå dess omfattning och innebörd. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Peter Wilhelm Forchhammer och dess inflytande på olika aspekter av våra liv.

Peter Wilhelm Forchhammer
Född23 oktober 1801[1]
Husum
Död8 januari 1894[1] (92 år)
Kiel[2]
Medborgare iTyskland
Utbildad vidKiels universitet
Leipzigs universitet
SysselsättningKlassisk filolog[3], universitetslärare, författare[4], klassisk arkeolog, arkeolog[3], politiker[3]
Befattning
Riksdagsledamot i Kejsardömet Tyskland
Medlem av Preussens herrehus
Ledamot av Preussens representanthus
ArbetsgivareKiels universitet
Politiskt parti
Deutsche Fortschrittspartei
FöräldrarJohann Ludolph Forchhammer
Margaretha Elisabeth Forchhammer
SläktingarJohan Georg Forchhammer (syskon)
Redigera Wikidata

Peter Wilhelm Forchhammer, född den 23 oktober 1803 i Husum, död den 8 januari 1894 i Kiel, var en tysk arkeolog. Han var bror till Johan Georg Forchhammer.

Forchhammer, som var professor i Kiel och företog ett flertal långa resor. Åren 1829-1834 och 1838-1840 besökte han Italien, Grekland, Mindre Asien och Egypten och skildrade sina intryck från dessa resor i böcker av topografiskt och mytologiskt innehåll. Forchhammers uppfattning av myternas innebörd är att gudar och heroer representerar naturmakter och naturliga processer, luftens och vattnets förändringar med mera.

Källor

Noter

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014.
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.
  3. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0256282, läst: 19 december 2022.
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.

Externa länkar