Peter Brook
I dagens värld har Peter Brook blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på dess inverkan på samhället, dess historiska relevans eller dess inflytande inom olika områden, har Peter Brook fångat uppmärksamheten och nyfikenheten hos individer i alla åldrar och yrken. Under åren har Peter Brook varit föremål för debatt, analys och studier och genererat en stor mängd information och åsikter om det. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna, perspektiven och möjliga implikationer av Peter Brook, ta upp dess betydelse från olika perspektiv och erbjuda en heltäckande bild av ämnet.
| Peter Brook | |
 Peter Brook, november 2009. | |
| Född | Peter Stephen Paul Brook[1] 21 mars 1925[2][3][4] Chiswick, London, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 2 juli 2022[5][6][7] (97 år) Paris, Frankrike |
| Nationalitet |  Storbritannien |
| Medborgare i | Storbritannien[8] och Frankrike[9] |
| Utbildad vid | Magdalen College[10] Westminster School[10] Gresham's School, [10][11]  |
| Sysselsättning | Regissör |
| Arbetsgivare | théâtre des Bouffes du Nord (1974–)[12][13] |
| Maka | Natasha Parry (g. 1951–hennes död 2015) |
| Barn | 6 |
| Utmärkelser | |
| Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Peter Stephen Paul Brook, född 21 mars 1925 i Chiswick i västra London, död 2 juli 2022 i Paris,[14] var en brittisk regissör, främst av teater men också av film. Han hålls som en av världens ledande teaterregissörer.
Karriär
Brook debuterade redan 1943, stod för enastående Shakespeare-uppsättningar i Stratford-on-Avon från 1947 och vid Royal Shakespeare Company från 1962, och regisserade opera vid Covent Garden 1949-1950.
1968 slog sig Brook ned i Paris och startade Centre Internationale de Recherches Théâtrales. Gruppens medarbetare kom från olika kulturkretsar, och man ville från början lägga tonvikten på ett fysiskt teatraliskt språk, där det gestiska skulle vara överordnat det textuella. Detta genomfördes särskilt i produktioner som Les Iks från 1975, som byggde på antropologiskt material från Afrika, och Conférance des oiseaux från 1976, efter persiska myter.
Med uppsättningen av Anton Tjechovs Körsbärsträdgården 1981 lades åter mer vikt på det textuella, och de sammanlagda erfarenheterna fick, förutom i flera Carmen-uppsättningar, sitt kanske starkaste uttryck i The Mahabharata (uruppförd 1985), en nio timmar lång föreställning som byggde på det indiska eposet med samma namn (se Mahabharata). Det fysiskt teatrala blandades här med element från dockteater och en skådespelarstil inspirerad av tecknade serier. Stycket filmatiserades senare för tv.
1993 satte Brook upp sin egen dramatisering av Oliver Sacks Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt under titeln L'Homme qui. Senare har han bland annat satt upp Le Costume (The Suit) av Can Themba. I den här uppsättningen kommer många element i Brooks historia som regissör till sin rätt. Tonvikten ligger på det lilla formatet och det humoristiska spelet med verkligheten, med utgångspunkt i den gamla stadsdelen Sophiatown i Johannesburg.
Brook är även en betydande filmskapare, med filmer som ofta bygger på hans scenuppsättningar, bland annat The Beggar's Opera (Tiggaroperan, 1952), Lord of the Flies (Flugornas herre, 1963), Marat/Sade (1967), King Lear (1970), och Carmen (1983). Brook har också gett ut den viktiga teaterteoretiska boken The Empty Space (1968). Han tilldelades internationella Ibsenpriset 2008.
Bibliografi
- The Empty Space (1968, 1995, 2008) ISBN 9780141189222
- Den tomma spelplatsen (PAN/Norstedt, 1969)
- The Shifting Point (1988, 1989, 1994) ISBN 9781559360814
- Le Diable c'est l'ennui. Propos sur le théâtre (1991) ISBN 2-86943-321-2
- There Are No Secrets (1993, 1995) ISBN 9780413694904
- The Open Door (1995, 2005) ISBN 9781400077878
- Threads of Time: Recollections (1998, 1999) ISBN 9781582430188
- Evoking (and Forgetting) Shakespeare (1999, 2003) ISBN 9781559362214
- The Man Who: A Theatrical Research (2002) ISBN 9780413771414
Filmografi (urval)
- 1953 – Ryttaren i röda kappan
- 1960 – Moderato cantabile
- 1963 – Flugornas herre
- 1967 – Mordet på Marat
- 1971 – King Lear
- 1979 – Meetings with Remarkable Men
- 1989 – The Mahabharata (TV-serie)
Utmärkelser
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden, 1965[10][15]- Tony Award för bästa talteaterregi, för Mordet på Marat, 1966
- Tony Award för bästa talteaterregi, för En midsommarnattsdröm, 1971[16]
- Europeiska teaterpriset, 1989
- Kyotopriset i konst och filosofi, 1991[17]
- Praemium Imperiale, 1997[18]
Companion of Honour, 1998[10]- Dan David-priset, 2005
- Internationella Ibsenpriset, 2008[19]
- Critics' Circle Award for Distinguished Service to the Arts, 2008[20]
- Hedersdoktor vid Université Sorbonne Nouvelle, 2010[21][22]
- World Award of Humanism, 2011[23]
- President's Medal, 2011[24]
- Prix Giles, 2014
- Prinsessan av Asturiens pris i konst, 2019[25]
Padma Shri för konst, 2021[26]
Kommendör av Arts et Lettres-orden
Guldmedalj "Zasłużony Kulturze Gloria Artis"
Storofficer av Sankt Jakobs Svärdsorden- Paris medalj
Kommendör av Hederslegionen
_rib.PNG){kind=small}
Källor
- ”Peter Brook”. Store norske leksikon. http://snl.no/Peter_Brook. Läst 24 januari 2011.
- ^ International Standard Name Identifier (ISNI), läs online, läst: 18 juli 2022.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Брук Питер”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ww811r, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 14271, läst: 9 oktober 2017.
- ^ läs online, www.lemonde.fr .
- ^ matchID, matchID-ID: 5eLClT2xcNa9, läst: 17 augusti 2022.
- ^ Who's Who in France, Who's Who in France: 21276.
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 15 januari 2007, Libris-URI: jgvx1hq24sssdvz, läst: 24 augusti 2018.
- ^ läs online, www.rtbf.be .
- ^ Who's who, A & C Black, Who's Who UK-ID: U8856.
- ^ Peter Brook – OG Theatre Producer (på engelska), läs online.
- ^ läs online, www.nachtkritik.de , läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, The Guardian , läst: 18 juli 2022.
- ^ E' morto Peter Brook, gigante del teatro del Novecento (italienska)
- ^ The London Gazette, 43529, 29 december 1964, s. 1, läs online, läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, www.wftv.com , läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, www.kyotoprize.org , läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, www.praemiumimperiale.org , läst: 19 mars 2022.
- ^ läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, www.theatermania.com , läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, www.sorbonne.fr .
- ^ läs online, www.univ-paris3.fr , läst: 24 juni 2024.
- ^ läs online, cnrj.org , läst: 18 juli 2022.
- ^ läs online, www.britac.ac.uk , läst: 18 juli 2022.
- ^ Premio Princesa de Asturias de las Artes 2019 (på spanska), läs online.
- ^ Padma Awards 2021 announced (på engelska), läs online, läst: 25 januari 2021.
Litteratur
- Lee Jamieson: Antonin Artaud: From Theory to Practice (Greenwich Exchange: London, 2007) Innehåller praktiska övningar kring Artaud utformade efter Brooks Theatre of Cruelty Season vid RSC. ISBN 978-1-871551-98-3
- John Heilpern: Conference of the Birds: The Story of Peter Brook in Africa (Faber Book Services, 1977) ISBN 0571103723
- Dale Moffitt: Between Two Silences: Talking with Peter Brook (1999)
- Biografier av J. C. Trewin (1971), A. Hunt/G. Reeves (1995) och Michael Kustow (2005)
- Andrew Todd och Jean-Guy Lecat: The Open Circle: Peter Brook's Theatre Environments (2003)
- Ouriel Zohar: Meetings with Peter Brook (Tel-Aviv, 1990).
Externa länkar
Wikiquote på engelska har citat relaterade till Peter Brook.
- Officiell webbplats
- Peter Brook på Internet Movie Database (engelska)
|