Pergamentsvamp

Artikeln du ska läsa handlar om Pergamentsvamp, ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet på senare tid. Pergamentsvamp är ett ämne som har skapat debatt, intresse och nyfikenhet inom olika områden. Det har varit föremål för studier, kontroverser och spekulationer, och dess inverkan har varit betydande i dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Pergamentsvamp, från dess ursprung till dess möjliga konsekvenser. Vi kommer att analysera dess inflytande på populärkultur, politik, vetenskap och vardagsliv. Vi kommer också att undersöka olika perspektiv på Pergamentsvamp, för att erbjuda en heltäckande och berikande vision av detta mycket relevanta ämne. Genom djup och detaljerad analys ska vi försöka belysa Pergamentsvamp och dess betydelse i det aktuella scenariot.

Pergamentsvamp
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeSvampar
Fungi
DivisionBasidiesvampar
Basidiomycota
KlassAgaricomycetes
OrdningPolyporales
FamiljPhanerochaetaceae
SläktePhlebiopsis
ArtPergamentsvamp
Phlebiopsis gigantea
Vetenskapligt namn
§ Phlebiopsis gigantea
Auktor(Fr.) Jülich 1978
Synonymer
Scopuloides gigantea (Fr.) Spirin & Zmitr. 2004
Phanerochaete gigantea (Fr.) S.S. Rattan 1977
Peniophora lurideolivacea (Rick) Rick 1959
Phlebia gigantea (Fr.) Donk 1957
Kneiffia lurideolivacea Rick 1934
Kneiffia globifera (Ellis & Everh.) Rick 1934
Kneiffia gigantea (Fr.) Bres. 1903
Peniophora globifera Ellis & Everh. 1897
Peniophora crosslandii Massee 1892
Peniophora gigantea (Fr.) Massee 1892
Terana gigantea (Fr.) Kuntze 1891
Corticium giganteum (Fr.) Fr. 1838
Thelephora fimbriata Sommerf. 1826
Thelephora pergamenea Pers. 1822
Thelephora gigantea Fr. 1815
Thelephora lactea Schrad. 1794

Pergamentsvamp (Phlebiopsis gigantea) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Jülich 1978. Pergamentsvamp ingår i släktet Phlebiopsis och familjen Phanerochaetaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Pergamentsvamp används i stor utsträckning i skogsbruket som ett biologiskt bekämpningsmedel mot rotröta i gallring. Svampens sporer löses upp i vatten och appliceras på färska stubbar i samband med avverkningen. Sporerna koloniserar stubbens yta och förhindrar att sporer från rottickan som orsakar rotröta får fäste. Pergamentsvamp är även den en rötsvamp, men den angriper, till skillnad från rottickan, bara död ved.[källa behövs]

Det mest välkända varumärket på området är Rotstop.[källa behövs]

Källor

  1. ^ Spirin, V.A.; Zmitrovich, I.V. (2004) , In: Nov. sist. Niz. Rast. 37:166–188
  2. ^ S.S. Rattan (1977) , In: Biblthca Mycol. 60:260
  3. ^ Rambo (Ed.) (1959) , In: Iheringia, Sér. Bot. 4:109
  4. ^ Donk (1957) , In: Fungus, Wageningen 27:12
  5. ^ Rick (1934) , In: Brotéria, sér. Ci. Nat. 3:74
  6. ^ Rick (1934) , In: Brotéria, sér. Ci. Nat. 3:77
  7. ^ Bres. (1903) , In: Annls mycol. 1(2):99
  8. ^ Ellis & Everh. (1897) , In: Am. Midl. Nat.:340
  9. ^ Massee (1892) , In: British Fungus Flora. Agarics and Boleti (Edinburgh) 1:418
  10. ^ Massee (1892) , In: British Fungus Flora. Agarics and Boleti (Edinburgh) 1:110
  11. ^ Kuntze (1891) , In: Revis. gen. pl. (Leipzig) 2:872
  12. ^ E.M. Fries (1838) , In: Epicr. syst. mycol. (Upsaliae):559
  13. ^ Sommerf. (1826) , In: Suppl. Fl. lapp. (Oslo):282
  14. ^ Pers. (1822) , In: Mycol. eur. (Erlanga) 1:150
  15. ^ E.M. Fries (1815) , In: Observ. mycol. (Havniae) 1:152
  16. ^ Schrad. (1794) , In: Spicil. fl. germ. 1:186
  17. ^ Jülich (1978) , In: Persoonia 10(1):137
  18. ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/phlebiopsis+gigantea/match/1. Läst 24 september 2012. 
  19. ^ Species Fungorum. Kirk P.M., 2010-11-23
  20. ^ Dyntaxa Pergamentsvamp