Perenner
Ämnet för Perenner är ett ämne som har genererat stort intresse på senare tid, och dess relevans täcker flera aspekter av det moderna livet. Oavsett om det är personligt, socialt, politiskt, ekonomiskt eller tekniskt så spelar Perenner en grundläggande roll i hur vi möter utmaningar och förhåller oss till världen omkring oss. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Perenner, och undersöka dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess utveckling genom historien till dess konsekvenser för framtiden, till dess inflytande på populärkulturen och dess roll i beslutsfattande, fortsätter Perenner att fånga uppmärksamheten hos både experter och entusiaster.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2021-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Perenner (av latin per, för/genom, och annus, år) är fleråriga örtartade växter som vissnar ner på vintern och börjar växa igen på våren. Det finns även växter från varmare klimat som är perenner men inte vinterhärdiga i nordligare eller kallare klimat, dessa kan övervintras inomhus för att sedan ställas ut till sommaren. Raunkiærs livsformer är ett system av undergrupper som delar in de perenna växterna beroende på livsformer.
Kända perenner är bland annat rölleka, stockros, daggkåpa, gräslök, prästkrage och förgätmigej.
Plantering
Planteringssäsongen för perenner sträcker sig från april till september. Att tänka på vid plantering är att hålla de rekommenderade avstånden mellan plantorna. Om man planterar för tätt konkurrerar plantorna med varandra och blir aldrig fullt utväxta.
- För låga perenner är ett avstånd på cirka 20 - 30 cm lagom.
- För de mellanhöga växterna är avståndet runt 40 - 50 cm bra.
- För de höga växterna rekommenderas 60 - 70 cm i avstånd.
Avvikelser från dessa mått kan förstås finnas.
Omplantering
Många, men inte alla, perenner bör delas efter några år. Detta ökar livskraften hos plantan eftersom växten får nya kontaktytor mot jord och gödning, samtidigt som den ofta får mer utrymme att växa på.
Det är ganska lätt att se vilka perenner som bör delas. Går det lätt att ta nya skott från plantan ska den delas med jämna mellanrum.
Övervintring
De flesta perenner är härdiga ganska långt norrut. För bästa övervintring är det bra om gamla blad och blommor lämnas kvar på hösten. De fungerar då tillsammans med löv och kvistar som ett täcke för plantan under vintern. Till våren kan trädgården städas och snyggas till. Det som lämnats kvar som skydd klipps bort och trädgården är redo för ännu en växtsäsong.