I den här artikeln kommer vi att undersöka vilken inverkan Per Gustav Idivuoma har haft på olika områden i samhället. Oavsett om det är på ett personligt, professionellt eller socialt plan, har Per Gustav Idivuoma satt en betydande prägel på vårt sätt att leva och relatera. Från dess uppkomst till nutid har Per Gustav Idivuoma varit föremål för debatt och reflektion, vilket genererat både beundran och kontroverser. Genom denna analys kommer vi att försöka djupare förstå vilken roll Per Gustav Idivuoma spelar i våra liv, och hur det har påverkat vårt sätt att tänka, agera och känna.
Per Gustav Idivuoma | |
Född | 15 juni 1950[1] (74 år) Karesuando församling[1], Sverige |
---|---|
Medborgare i | Sverige[1] |
Sysselsättning | Politiker |
Befattning | |
Ordförande (2002–2009) | |
Politiskt parti | |
Samelistan | |
Föräldrar | Per Idivuoma |
Redigera Wikidata |
Per Gustav Idivuoma, född 15 juni 1950 i Karesuando församling, Norrbottens län,[2] är en svensk-samisk kommunalpolitiker, son till Per Idivuoma.
Per Gustav Idivuoma är renägare och ordförande i Lainiovuoma sameby och var ordförande i Svenska Samernas Riksförbund 2002-09. Sedan Samelistan kommit in i kommunstyrelsen i Kiruna kommun efter valet 2010 är han ordförande i kommunens Miljö- och byggnämnd.[3] Han är också vice ordförande i styrelsen för Samernas utbildningscentrum.
Per Gustav Idivuoma ingick i den svenska förhandlingsdelegationen som framförhandlade den i oktober 2009 undertecknade, men ännu inte ratificerade, Konventionen mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel.
Han bor i Lannavaara i Kiruna kommun. Han invaldes 2004 i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien.