Idag fortsätter Per Bagge att vara ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av samhället. Oavsett om det är Per Bagge på ett personligt, professionellt, politiskt eller socialt plan är det obestridligt att dess inverkan märks inom olika områden av våra liv. Genom historien har Per Bagge varit föremål för passionerad debatt, uttömmande forskning och djup reflektion. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i världen av Per Bagge för att undersöka dess många aspekter, utmaningar och möjligheter. Från dess ursprung till dess nuvarande tillstånd kommer vi att utforska hur Per Bagge har format vår verklighet och hur den kommer att fortsätta att göra det i framtiden.
Per Bagge | |
![]() Per Bagge 1926. | |
Född | 23 januari 1866[1][2][3] Övre Ulleruds församling[2][3], Sverige |
---|---|
Död | 12 mars 1936[1][4][3] (70 år) Lunds stadsförsamling[3], Sverige |
Begravd | Norra kyrkogården i Lund[5][6][7] |
Medborgare i | Sverige[8] |
Sysselsättning | Fotograf[6] |
Maka | Valborg Bagge |
Redigera Wikidata |
Per August Larsson Bagge, född den 23 januari 1866 i Övre Ullerud i Värmlands län, död den 12 mars 1936 i Lunds domkyrkoförsamling i Malmöhus län[9], var en svensk fotograf.
Bagge utbildade sig i Stockholm i början på 1890-talet och flyttade 1893 till Lund där han kom att vara verksam till sin död.
Per Bagge praktiserade under sin första tid i Lund hos fotografen Lina Jonn som hade sin ateljé på Bantorget 6. 1903 övertog Bagge Jonns ateljé och drev den fram till 1936. Liksom Jonn blev Bagge en framgångsrik porträttfotograf, men han började också att fotografera byggnader och gator i Lund och skildra hur stadslandskapet förändrades. Bagge fick 1919 ett uppdrag av stadsarkitekt Axel Julén att dokumentera förändringar i stadsbilden åt Lunds byggnadsnämnd. Efter Bagges död 1936 övertogs ateljén (som då hade flyttat till Bantorget 8) av hans hustru Valborg Bagge.
Bagge var med och stiftade Svenska fotografers förbund och var ledamot av förbundets styrelse under flera år.
|