Peder Bengtsson Gylta
I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Peder Bengtsson Gylta, som har väckt stort intresse och debatt de senaste åren. Peder Bengtsson Gylta har väckt nyfikenhet hos forskare, akademiker och allmänheten på grund av dess relevans inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin, politiken, kulturen till dess inflytande på människors dagliga liv har Peder Bengtsson Gylta blivit ett centralt diskussions- och reflektionsämne. Utefter dessa linjer kommer vi att analysera olika perspektiv och åsikter om Peder Bengtsson Gylta, i syfte att erbjuda en bred och berikande vision av detta ämne som är så aktuellt idag.
| Peder Bengtsson Gylta | |
| Född | 1443 |
|---|---|
| Död | 24 april 1527 |
| Sysselsättning | Munk |
| Maka | Ingeborg Pedersdotter av Simonstorp |
| Barn | Bengt Gylta[1] |
| Föräldrar | Bengt Gylta[1] Märta Andersdotter[1] |
| Heraldiskt vapen | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Peder Bengtsson Gylta, född omkring 1443, död 24 april 1527 i Vadstena kloster, häradshövding, prästmunk. Han var häradshövding 1490–1499.
Biografi
Peder Bengtsson Gylta var son till Bengt Gylta. En väg i Frufällan/Sparsör utanför Borås är uppkallad efter Peder Gylta. Därtill finns den sägenomspunna "Gyltas grotta", som 1853 blivit omskriven av författaren Anders Herman Bjursten, i en roman med samma namn.
Referenser
Noter
- ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.